Dagens vetenskapsnyheter

I SvD och Aftonbladet kan man läsa att: "Kejsarsnitt kan ändra barns DNA".

Det är en studie som gjorts här på KI som visar att barn som föds med planerat kejsarsnitt ser annorlunda ut på DNA-nivå i sina vita blodkroppar jämfört med barn som föds naturlig väg. För att försöka förtydliga (?) detta lite:

Det är alltså inte själva DNA-sekvensen som ser annorlunda ut, utan man skulle kunna säga att DNAt är olika hårt packat i cellerna hos barnen. (=epigenetiska skillnader). Ihoppackningen av DNAt är ett sätt att reglera vilka gener som ska skrivas av till protein och vilka som ska ligga vilande.

Epigenetiska förändringar är reversibla till skillnad från genetiska förändringar.

Eftersom forskarna tittat på global metylering så kan man inte veta vilka gener det är som skiljer sig åt mellan barnen och man vet inte vad det skulle kunna ha för konsekvenser för barnen eller om det skulle ha några konsekvenser.

Dessutom tittade forskarna både i navelsträngsblod och sedan även 3-5 dagar efter förlossningen. De såg skillnader i navelsträngsblodet, men vid 3-5 dagars ålder hade skillnaderna mellan barn födda normalt och barn födda med kejsarsnitt minskat.



DN vetenskap kör med gamla nyheter. Här en notis om en studie på te från 2006. Sommarvikarie?


Läs även andra bloggar om: vetenskap, forskning, epigenetik, förlossning, te, media

Blir grisar sjuka av svininfluensan?

Svininfluensan fortsätter att vara ett hett ämne. Kommer det att bli en pandemi i stil med spanska sjukan med många dödsfall, har vi redan sett kulmen eller kommer den kanske att ta ny fart igen i höst när den vanliga influensasäsongen startar? Ännu vet ingen riktigt vad som är att vänta. Dödligheten verkar just nu ligga kring 0,4%, vilket är i nivå med en vanlig vinterinfluensa (fast den kommentaren från Annika Linde på SMI verkar de plötsligt ha tagit bort nu i notisen i DN). Det låter ju inte så farligt. Men tydligen så är det fler unga människor som dött av detta virus jämfört med den vanliga influensan.

Just nu finns flest fall av svininfluensan i USA. BBC News har en bra översikt över var i världen bekräftade fall av svininfluensan finns, samt hur många dödsfall. Den uppdateras dagligen.

Förresten, om någon undrar hur grisarna mår när de får viruset: I en studie publicerad i Virology Journal har en thailändsk forskargrupp undersökt små griskultingar som infekterats med H1N1, det virus som just nu sprider sig bland människor, och H3N2, en annan virusstam som ger svininfluensa. De infekterade grisarna fick influensa-lika symptom (rinnande näsa och ögon, hosta) en till fyra dagar efter smitta. Grisarna hade ingen feber och infektionen varade i mindre än en vecka. När man tittade på lungvävnad från de infekterade grisarna så fanns synliga skador. Symptomen och skadorna i lungorna var allvarligare hos de grisar som infekterats med H1N1, jämfört med H3N2, men ingen av grisarna dog av infektionen.


Läs även andra bloggar om vetenskap, forskning, svininfluensa, pandemi, grisar

Narkolepsi beror på fel i immunförsvaret

Ny forskning visar att narkolepsi kan bero på en autoimmun reaktion.

Narkolepsi är en neurologisk sjukdom där den drabbade har en störd nattsömn och får plötsliga sömnanfall under dagen. Ungefär 1 av 2000 personer är drabbade, så detta är en relativt ovanlig sjukdom. Narkoleptiker har väldigt lätt att falla in i så kallad REM-sömn (Rapid Eye Movement). REM-sömn inträffar normalt 1- 1 1/2 timme efter insomnandet och det är under denna sömnperiod man drömmer som mest och livligast. Hos narkolepsi-patienter inträffar REM-sömnen nästan omedelbart efter insomnandet. Ett vanligt symtom vid narkolepsi är kataplexi, en plötslig muskelsvaghet som normalt sett bara inträffar under REM-sömnen. Hos narkoleptiker inträffar detta under vaken tid och gör att patienten plötsligt faller ihop.

Sjukdomen beror på en störning i den del av hjärnan som reglerar vakenhet och sömn, hypotalamus.

En forskargrupp i Stanford har nu tittat på en stor population av patienter med narkolepsi med kataplexi och jämfört med kontroller utan sjukdomen. Forskarna hittade en koppling mellan sjukdomen och en specifik gen. Genen kodar för ett protein i immunförsvaret och detta visar att det troligtvis är en autoimmun reaktion som ligger bakom sjukdomen. Det är alltså det egna immunförsvaret som attackerar celler i kroppen och skadar dem. Forskargruppen har tidigare visat att orsaken till narkolepsi med kataplexi är brist på ett ämne i hjärnan, en neuropeptid som heter hypokretin (även kallat orexin). Hypokretin tillverkas av en grupp nervceller i hypotalamus. Man har kunnat visa att bristen på hypokretin hos narkoleptiker beror på att dessa nervceller har skadats. Nu har man alltså kommit ett steg längre och visat att det troligtvis är en autoimmun reaktion som förstör dessa nervceller.

Dock räcker det inte med att ha den defekta genen för att drabbas av narkolepsi. Någon slags miljöfaktor behövs för att utlösa den autoimmuna reaktionen och trigga igång sjukdomen. De nya forskningsresultaten ger stora möjligheter att ta reda på vilka miljöfaktorer som ökar risken att drabbas. De är också ett steg på vägen mot nya behandlingsmetoder eller kanske förebyggande behandling för individer med stor risk att drabbas. I dagsläget används antidepressiva läkemedel för att förhindra kataplexin och centralstimulerande preparat som t ex amfetamin för att förhindra tröttheten hos patienterna.

Pressrelease EurekAlert

Originalartikel (prenumeration krävs)

Läs även andra bloggar om: vetenskap, forskning, narkolepsi, autoimmunitet, genetik

Blindtarmsinflammation skyddar mot ulcerös kolit

Data från en dansk/svensk studie visar att blindtarmsinflammation halverar risken att drabbas av ulcerös kolit.

Ulcerös kolit är en inflammatorisk tarmsjukdom där sår uppstår i slemhinnan i tjocktarmen. Förekomsten av inflammatoriska tarmsjukdomar har ökat de senaste decennierna och många forskare har försökt hitta orsaker till den här ökningen. Man vet att sjukdomen delvis är ärftlig, men även miljöfaktorer kan påverka risken att drabbas. Man har t ex sett att blindtarmsoperation minskar risken för ulcerös kolit. Detta fynd har gjort att man börjat fundera på blindtarmsoperation som profylaktisk behandling för patienter med hög risk att drabbas av ulcerös kolit. Detta skulle dock bara fungera om det verkligen är själva borttagandet av blindtarmen som skyddar och inte blindtarmsinflammationen som (oftast) ligger bakom operationen.

I den dansk/svenska studien ville man undersöka just detta; om blindtarmsoperation i sig eller underliggande infektion gör att människor med borttagen blindtarm har lägre risk att utveckla ulcerös kolit. Forskarna följde 700 000 svenska och danska patienter som opererat bort blindtarmen för att se om de senare utvecklade ulcerös kolit. Forskarna upptäckte då att de som opererat bort blindtarmen utan att ha någon underliggande inflammation inte hade någon minskad risk för ulcerös kolit medan de som hade haft en inflammation hade en halverad risk. Den nya studien visar alltså att det faktiskt inte är borttagandet av blindtarmen som är skyddande, utan själva blindtarmsinflammationen.

Tyvärr så leder de här resultaten oss inte så mycket närmare en bot eller en förebyggande behandling för ulcerös kolit. Ingen vet riktigt varför vissa människor drabbas av blindtarmsinflammation och andra inte. Vi behöver mer kunskap om vad som orsakar blindtarmsinflammation för att kunna ta reda på hur det kan skydda mot ulcerös kolit.

Originalartikel i BMJ (gratis)


Läs även andra bloggar om: vetenskap, forskning, blindtarmsinflammation, ulcerös kolit

Brottslingar som läkare? USA vs Sverige

Den morddömde före detta medicin-studenten på KI och dilemmat med före detta brottslingar på läkarutbildningen diskuteras i en artikel i New York Times. En gammal nyhet som jag lyckats missa (kanske för att jag just då var i färd med disputation) är att han alltså kommit in på läkarutbildningen i Uppsala i år. Han verkar inte ha blivit utslängd därifrån än så länge, men enligt kursledningen så deltar han inte i undervisningen.

Intressant att se det här ämnet diskuteras ur ett amerikanskt perspektiv. I USA har man mer rättigheter att kontrollera blivande studenter. Under 2002 införde man i USA frågan om tidigare brott till aspirerande medicinstudenter. 2008 infördes även frågor om ifall man betett sig illa eller blivit utkastad från militärtjänsten.

I Sverige, däremot, får man idag inte ta utdrag ur belastningsregistret och välja bort sökande till vårdutbildningar som har begått brott. Dock säger Socialstyrelsen i detta fall att de inte skulle ge studenten läkarlegetimation ifall han skulle genomföra studierna, så han skulle aldrig kunna arbeta som läkare i Sverige.


Läs även andra bloggar om: sjukvård, läkare, läkarutbildning, brott, straff

Män har också en biologisk klocka som tickar...

Tänkte fortsätta lite på temat intelligens, eftersom jag hittade en intressant ny artikel i PLoS Medicine kopplat till detta tema.

I den här studien har man tittat på barns intelligens vid tre tillfällen upp till 7 års ålder i relation till föräldrarnas ålder. Resultaten visar att ju äldre pappan är, desto sämre presterar barnet i intelligenstest. Intressant nog så var samtidigt ökad ålder hos mamman kopplat till bättre resultat i samma tester.

Ofta pratar man ju om att kvinnans biologiska klocka tickar och att ju äldre kvinnan är när hon skaffar barn, desto större risk för t ex down's syndrom. Det är sällan man pratar om negativa effekter av pappans ålder. Tydligen så finns nu en hel del studier som visar olika negativa hälsoeffekter av att ha en "gammal" pappa. T ex ökad risk för schizofreni, autism, epilepsi och även en minskad medellivslängd, särskilt hos döttrar.

Med gammal verkar man i detta sammanhang prata om pappor äldre än 45 och mammor äldre än 40.

I anslutning till den här artikeln finns även en "perspective" artikel där resultaten diskuteras av en utomstående expert.

Läs även andra bloggar om vetenskap, forskning, intelligens, ålder, barnafödande

Påverkar fisk intelligensen?

Igår stötte jag på två studier om fisk och påverkan på kognitiv förmåga som jag tyckte var intressanta, särskilt eftersom de visar olika resultat.

Den ena är en svensk studie där man visar att fiskkonsumtion förbättrar resultatet i intelligenstest vid mönstring. 15-åringar som åt fisk mer än en gång i veckan fick bättre resultat än de som åt det mindre än en gång i veckan. I den andra studien, som är brittisk, kunde man först visa att fiskkonsumtion minskade risken för demens hos äldre. Men när man sedan justerade för utbildningsnivå och psykisk hälsa visade det sig att fisken inte hade någon effekt på demensrisken. Det var alltså snarare utbildning och hur man mådde psykiskt som påverkade demensrisken.

Fisk har kopplats ihop med förbättrad intelligens och kognitiv förmåga i flera studier tidigare. T ex har man visat att fisk minskar risken för just demens och att barn vars mödrar ätit mycket fisk under graviditeten är smartare. Man tror att det är omega-3 fettsyror som finns i fet fisk som kan ha en skyddande och positiv effekt på hjärnan.

De olika resultaten för de här två nya studierna är ganska illustrativt för svårigheterna med epidemiologiska studier på kost och hälsa, även om de förstås kan bero på de olika studiepopulationerna (15-åringar resp. äldre människor) eller att man mätt olika kognitiva faktorer.

Förutom dessa uppenbara skillnader, så har man i den brittiska studien gjort skillnad på fisk och fisk. Man har här bara tittat på konsumtion av fet fisk. I den svenska studien, däremot, har man tittat på fiskkonsumtion generellt. Justering för andra faktorer som kan tänkas påverka resultatet, s k confounders, är något som har stor påverkan på resultatet av epidemiologiska studier. I den brittiska studien justerade man för utbildning och psykisk hälsa, vilket också gjorde att man upptäckte att fiskkonsumtion inte påverkade den kognitiva förmågan. I den svenska studien justerade man i och för sig för föräldrarnas utbildningsnivå, men man tittade inte på hur den psykiska hälsan påverkade resultatet. En styrka med den svenska studien är att man undersökt en större population, 4000 unga män jämfört med 800 äldre människor i den brittiska studien.

Generellt så verkar det finnas många studier som visar en positiv effekt på intelligensen av att äta fisk. Däremot så ska man akta sig för fisk med hög halt av kvicksilver, som är skadligt för fostrets utveckling och även skadligt för vuxna människors hjärna.


Läs även andra bloggar om vetenskap, forskning, diet, intelligens, fisk, omega-3, epidemiologi