En forskares betraktelser

Dagens vetenskapsnyheter

2009-06-29T13:46:00.003+02:00

I SvD och Aftonbladet kan man läsa att: "Kejsarsnitt kan ändra barns DNA".

Det är en studie som gjorts här på KI som visar att barn som föds med planerat kejsarsnitt ser annorlunda ut på DNA-nivå i sina vita blodkroppar jämfört med barn som föds naturlig väg. För att försöka förtydliga (?) detta lite:

Det är alltså inte själva DNA-sekvensen som ser annorlunda ut, utan man skulle kunna säga att DNAt är olika hårt packat i cellerna hos barnen. (=epigenetiska skillnader). Ihoppackningen av DNAt är ett sätt att reglera vilka gener som ska skrivas av till protein och vilka som ska ligga vilande.

Epigenetiska förändringar är reversibla till skillnad från genetiska förändringar.

Eftersom forskarna tittat på global metylering så kan man inte veta vilka gener det är som skiljer sig åt mellan barnen och man vet inte vad det skulle kunna ha för konsekvenser för barnen eller om det skulle ha några konsekvenser.

Dessutom tittade forskarna både i navelsträngsblod och sedan även 3-5 dagar efter förlossningen. De såg skillnader i navelsträngsblodet, men vid 3-5 dagars ålder hade skillnaderna mellan barn födda normalt och barn födda med kejsarsnitt minskat.

DN vetenskap kör med gamla nyheter. Här en notis om en studie på te från 2006. Sommarvikarie?

Läs även andra bloggar om: vetenskap, forskning, epigenetik, förlossning, te, media

Blir grisar sjuka av svininfluensan?

2009-05-12T13:24:00.004+02:00

Svininfluensan fortsätter att vara ett hett ämne. Kommer det att bli en pandemi i stil med spanska sjukan med många dödsfall, har vi redan sett kulmen eller kommer den kanske att ta ny fart igen i höst när den vanliga influensasäsongen startar? Ännu vet ingen riktigt vad som är att vänta. Dödligheten verkar just nu ligga kring 0,4%, vilket är i nivå med en vanlig vinterinfluensa (fast den kommentaren från Annika Linde på SMI verkar de plötsligt ha tagit bort nu i notisen i DN). Det låter ju inte så farligt. Men tydligen så är det fler unga människor som dött av detta virus jämfört med den vanliga influensan.

Just nu finns flest fall av svininfluensan i USA. BBC News har en bra översikt över var i världen bekräftade fall av svininfluensan finns, samt hur många dödsfall. Den uppdateras dagligen.

Förresten, om någon undrar hur grisarna mår när de får viruset: I en studie publicerad i Virology Journal har en thailändsk forskargrupp undersökt små griskultingar som infekterats med H1N1, det virus som just nu sprider sig bland människor, och H3N2, en annan virusstam som ger svininfluensa. De infekterade grisarna fick influensa-lika symptom (rinnande näsa och ögon, hosta) en till fyra dagar efter smitta. Grisarna hade ingen feber och infektionen varade i mindre än en vecka. När man tittade på lungvävnad från de infekterade grisarna så fanns synliga skador. Symptomen och skadorna i lungorna var allvarligare hos de grisar som infekterats med H1N1, jämfört med H3N2, men ingen av grisarna dog av infektionen.

Läs även andra bloggar om vetenskap, forskning, svininfluensa, pandemi, grisar

Narkolepsi beror på fel i immunförsvaret

2009-05-04T13:58:00.009+02:00

Ny forskning visar att narkolepsi kan bero på en autoimmun reaktion.

Narkolepsi är en neurologisk sjukdom där den drabbade har en störd nattsömn och får plötsliga sömnanfall under dagen. Ungefär 1 av 2000 personer är drabbade, så detta är en relativt ovanlig sjukdom. Narkoleptiker har väldigt lätt att falla in i så kallad REM-sömn (Rapid Eye Movement). REM-sömn inträffar normalt 1- 1 1/2 timme efter insomnandet och det är under denna sömnperiod man drömmer som mest och livligast. Hos narkolepsi-patienter inträffar REM-sömnen nästan omedelbart efter insomnandet. Ett vanligt symtom vid narkolepsi är kataplexi, en plötslig muskelsvaghet som normalt sett bara inträffar under REM-sömnen. Hos narkoleptiker inträffar detta under vaken tid och gör att patienten plötsligt faller ihop.

Sjukdomen beror på en störning i den del av hjärnan som reglerar vakenhet och sömn, hypotalamus.

En forskargrupp i Stanford har nu tittat på en stor population av patienter med narkolepsi med kataplexi och jämfört med kontroller utan sjukdomen. Forskarna hittade en koppling mellan sjukdomen och en specifik gen. Genen kodar för ett protein i immunförsvaret och detta visar att det troligtvis är en autoimmun reaktion som ligger bakom sjukdomen. Det är alltså det egna immunförsvaret som attackerar celler i kroppen och skadar dem. Forskargruppen har tidigare visat att orsaken till narkolepsi med kataplexi är brist på ett ämne i hjärnan, en neuropeptid som heter hypokretin (även kallat orexin). Hypokretin tillverkas av en grupp nervceller i hypotalamus. Man har kunnat visa att bristen på hypokretin hos narkoleptiker beror på att dessa nervceller har skadats. Nu har man alltså kommit ett steg längre och visat att det troligtvis är en autoimmun reaktion som förstör dessa nervceller.

Dock räcker det inte med att ha den defekta genen för att drabbas av narkolepsi. Någon slags miljöfaktor behövs för att utlösa den autoimmuna reaktionen och trigga igång sjukdomen. De nya forskningsresultaten ger stora möjligheter att ta reda på vilka miljöfaktorer som ökar risken att drabbas. De är också ett steg på vägen mot nya behandlingsmetoder eller kanske förebyggande behandling för individer med stor risk att drabbas. I dagsläget används antidepressiva läkemedel för att förhindra kataplexin och centralstimulerande preparat som t ex amfetamin för att förhindra tröttheten hos patienterna.

Pressrelease EurekAlert

Originalartikel (prenumeration krävs)

Läs även andra bloggar om: vetenskap, forskning, narkolepsi, autoimmunitet, genetik

Blindtarmsinflammation skyddar mot ulcerös kolit

2009-04-11T11:54:00.002+02:00

Data från en dansk/svensk studie visar att blindtarmsinflammation halverar risken att drabbas av ulcerös kolit.

Ulcerös kolit är en inflammatorisk tarmsjukdom där sår uppstår i slemhinnan i tjocktarmen. Förekomsten av inflammatoriska tarmsjukdomar har ökat de senaste decennierna och många forskare har försökt hitta orsaker till den här ökningen. Man vet att sjukdomen delvis är ärftlig, men även miljöfaktorer kan påverka risken att drabbas. Man har t ex sett att blindtarmsoperation minskar risken för ulcerös kolit. Detta fynd har gjort att man börjat fundera på blindtarmsoperation som profylaktisk behandling för patienter med hög risk att drabbas av ulcerös kolit. Detta skulle dock bara fungera om det verkligen är själva borttagandet av blindtarmen som skyddar och inte blindtarmsinflammationen som (oftast) ligger bakom operationen.

I den dansk/svenska studien ville man undersöka just detta; om blindtarmsoperation i sig eller underliggande infektion gör att människor med borttagen blindtarm har lägre risk att utveckla ulcerös kolit. Forskarna följde 700 000 svenska och danska patienter som opererat bort blindtarmen för att se om de senare utvecklade ulcerös kolit. Forskarna upptäckte då att de som opererat bort blindtarmen utan att ha någon underliggande inflammation inte hade någon minskad risk för ulcerös kolit medan de som hade haft en inflammation hade en halverad risk. Den nya studien visar alltså att det faktiskt inte är borttagandet av blindtarmen som är skyddande, utan själva blindtarmsinflammationen.

Tyvärr så leder de här resultaten oss inte så mycket närmare en bot eller en förebyggande behandling för ulcerös kolit. Ingen vet riktigt varför vissa människor drabbas av blindtarmsinflammation och andra inte. Vi behöver mer kunskap om vad som orsakar blindtarmsinflammation för att kunna ta reda på hur det kan skydda mot ulcerös kolit.

Originalartikel i BMJ (gratis)

Läs även andra bloggar om: vetenskap, forskning, blindtarmsinflammation, ulcerös kolit

Brottslingar som läkare? USA vs Sverige

2009-03-24T13:16:00.004+01:00

Den morddömde före detta medicin-studenten på KI och dilemmat med före detta brottslingar på läkarutbildningen diskuteras i en artikel i New York Times. En gammal nyhet som jag lyckats missa (kanske för att jag just då var i färd med disputation) är att han alltså kommit in på läkarutbildningen i Uppsala i år. Han verkar inte ha blivit utslängd därifrån än så länge, men enligt kursledningen så deltar han inte i undervisningen.

Intressant att se det här ämnet diskuteras ur ett amerikanskt perspektiv. I USA har man mer rättigheter att kontrollera blivande studenter. Under 2002 införde man i USA frågan om tidigare brott till aspirerande medicinstudenter. 2008 infördes även frågor om ifall man betett sig illa eller blivit utkastad från militärtjänsten.

I Sverige, däremot, får man idag inte ta utdrag ur belastningsregistret och välja bort sökande till vårdutbildningar som har begått brott. Dock säger Socialstyrelsen i detta fall att de inte skulle ge studenten läkarlegetimation ifall han skulle genomföra studierna, så han skulle aldrig kunna arbeta som läkare i Sverige.

Läs även andra bloggar om: sjukvård, läkare, läkarutbildning, brott, straff

Män har också en biologisk klocka som tickar...

2009-03-11T08:21:00.002+01:00

Tänkte fortsätta lite på temat intelligens, eftersom jag hittade en intressant ny artikel i PLoS Medicine kopplat till detta tema.

I den här studien har man tittat på barns intelligens vid tre tillfällen upp till 7 års ålder i relation till föräldrarnas ålder. Resultaten visar att ju äldre pappan är, desto sämre presterar barnet i intelligenstest. Intressant nog så var samtidigt ökad ålder hos mamman kopplat till bättre resultat i samma tester.

Ofta pratar man ju om att kvinnans biologiska klocka tickar och att ju äldre kvinnan är när hon skaffar barn, desto större risk för t ex down's syndrom. Det är sällan man pratar om negativa effekter av pappans ålder. Tydligen så finns nu en hel del studier som visar olika negativa hälsoeffekter av att ha en "gammal" pappa. T ex ökad risk för schizofreni, autism, epilepsi och även en minskad medellivslängd, särskilt hos döttrar.

Med gammal verkar man i detta sammanhang prata om pappor äldre än 45 och mammor äldre än 40.

I anslutning till den här artikeln finns även en "perspective" artikel där resultaten diskuteras av en utomstående expert.

Läs även andra bloggar om vetenskap, forskning, intelligens, ålder, barnafödande

Påverkar fisk intelligensen?

2009-03-10T16:40:00.001+01:00

Igår stötte jag på två studier om fisk och påverkan på kognitiv förmåga som jag tyckte var intressanta, särskilt eftersom de visar olika resultat.

Den ena är en svensk studie där man visar att fiskkonsumtion förbättrar resultatet i intelligenstest vid mönstring. 15-åringar som åt fisk mer än en gång i veckan fick bättre resultat än de som åt det mindre än en gång i veckan. I den andra studien, som är brittisk, kunde man först visa att fiskkonsumtion minskade risken för demens hos äldre. Men när man sedan justerade för utbildningsnivå och psykisk hälsa visade det sig att fisken inte hade någon effekt på demensrisken. Det var alltså snarare utbildning och hur man mådde psykiskt som påverkade demensrisken.

Fisk har kopplats ihop med förbättrad intelligens och kognitiv förmåga i flera studier tidigare. T ex har man visat att fisk minskar risken för just demens och att barn vars mödrar ätit mycket fisk under graviditeten är smartare. Man tror att det är omega-3 fettsyror som finns i fet fisk som kan ha en skyddande och positiv effekt på hjärnan.

De olika resultaten för de här två nya studierna är ganska illustrativt för svårigheterna med epidemiologiska studier på kost och hälsa, även om de förstås kan bero på de olika studiepopulationerna (15-åringar resp. äldre människor) eller att man mätt olika kognitiva faktorer.

Förutom dessa uppenbara skillnader, så har man i den brittiska studien gjort skillnad på fisk och fisk. Man har här bara tittat på konsumtion av fet fisk. I den svenska studien, däremot, har man tittat på fiskkonsumtion generellt. Justering för andra faktorer som kan tänkas påverka resultatet, s k confounders, är något som har stor påverkan på resultatet av epidemiologiska studier. I den brittiska studien justerade man för utbildning och psykisk hälsa, vilket också gjorde att man upptäckte att fiskkonsumtion inte påverkade den kognitiva förmågan. I den svenska studien justerade man i och för sig för föräldrarnas utbildningsnivå, men man tittade inte på hur den psykiska hälsan påverkade resultatet. En styrka med den svenska studien är att man undersökt en större population, 4000 unga män jämfört med 800 äldre människor i den brittiska studien.

Generellt så verkar det finnas många studier som visar en positiv effekt på intelligensen av att äta fisk. Däremot så ska man akta sig för fisk med hög halt av kvicksilver, som är skadligt för fostrets utveckling och även skadligt för vuxna människors hjärna.

Läs även andra bloggar om vetenskap, forskning, diet, intelligens, fisk, omega-3, epidemiologi

Soffpotatis eller fysiskt aktiv?

2009-03-02T17:15:00.013+01:00

Är du en soffpotatis eller är du hälsosamt fysiskt aktiv? Det kan bero på vilket land du bor i och vilka rekommendationer som läkarna väljer att följa.

Fysisk aktivitet är viktigt för att hålla sig frisk. Det kan skydda mot allt från hjärt-kärlsjukdom till depression. Den ökade kunskapen om positiva hälsoeffekter av fysisk aktivitet har lett till utvecklandet av riktilinjer för rekommenderad miniminivå av fysisk aktivitet. Dessa används för att förbättra folkhälsan i många länder. I Sverige kan man till exempel få fysisk aktivitet på recept från läkaren. Men beroende på vilken läkare du går till eller vilket land du bor i så får du olika råd kring fysisk aktivitet. I en studie i PLoS ONE har man undersökt några olika rekommendationer för fysisk aktivitet från USA och Storbritannien och utvärderat hur 90 medelålders män ligger till i förhållande till rekommendationerna.

Allt mellan 11 och 98% av männen som inkluderades i studien räknades som tillräckligt fysiskt aktiva beroende på vilka rekommendationer man följde. Endast 8% av männen motsvarade alla 12 rekommendationer och klassades som fysiskt aktiva. Bara en man ansågs vara "soffpotatis" enligt alla rekommendationer.

Den främsta orsaken till att männen klassades så olika beroende på rekommendation var att vissa rekommendationer specificerade en minsta sammanhängande tid (10 min) som man måste vara fysiskt aktiv för att aktiviteten skulle räknas in i totala mängden fysisk aktivitet. I andra rekommendationer fanns ingen sådan gräns och all aktivitet kunde räknas in, även om den varade kortare än 10 minuter. En annan orsak var att i vissa rekommendationer spelade det ingen roll hur många dagar i veckan man kom över en viss gräns för fysisk aktivitet, utan det var medelvärdet på en vecka som räknades. Alltså kunde man vara helt stillasittande i 6 dagar och sedan röra på sig några timmar under dag 7 och detta räknades som tillräckligt.

Svenska rekommendationer för fysisk aktivitet kan man läsa om på folkhälsoinstitutets hemsida:

"Alla individer bör, helst varje dag, vara fysiskt aktiva i sammanlagt minst 30 minuter. Intensiteten bör vara åtminstone måttlig, till exempel rask promenad. Ytterligare hälsoeffekt kan erhållas om man utöver detta ökar den dagliga mängden eller intensiteten."

I Storbritannien verkar man ha mer specificerade råd. Där rekommenderas 30 minuter måttlig fysisk aktivitet per dag i perioder om 10 minuter eller längre, minst fem dagar i veckan.

Snart ska jag själv vara med i ett forskningsprojekt kring fysisk aktivitet här på KI. Det heter ASUKI step och är samtidigt en tävling mellan KI och ett universitet i Arizona. Vi är ett lag på 4 pers som anmält oss. Vi kommer att få stegräknare och under 6 månaders (!) tid ska vi registrera hur många steg vi tar per dag. Kommer alla i laget över 10 000 steg på en dag så får laget ett poäng och det lag som får flest poäng vinner en resa till Grand Canyon. Alla som är med i tävlingen ska fylla i något frågeformulär och vissa utvalda kommer att få gratis hälsoundersökning som också kommer att utvärderas i själva forskningsprojektet. Resultatet ska tydligen presenteras under KI´s jubileumsår 2010.

Läs även andra bloggar om: vetenskap, forskning, hälsa, folkhälsa, motion

Doktor bladlus

2009-02-28T18:41:00.000+01:00

Bladlöss kan hjälpa till att läka "sår" på växter. Det har några japanska forskare upptäckt.

Vanligtvis förknippas bladlöss med förstörelse och nedbrytning av växter, men de kan ibland även ha en läkande förmåga på sin värd-växt. Detta gör de förstås för egen vinnings skull. Vissa arter av bladlöss lever i en stor ihålig knöl som de fått sin värd-växt att bilda. Det forskarna upptäckt är att om en annan insekt kommer och gör hål på knölen så kan bladlössen kräkas upp en slemmig kroppsvätska som bildar ett temporärt skydd för hålet. Vissa bladlöss fastnar i geggan och dör, men själva kolonin av bladlöss skyddas genom att hålet täpps igen. Det visade sig också att bladlössen eller den slemmiga vätskan fungerade som en signal till växten att reparera skadan på knölen. Om inte levande bladlöss fanns i knölen så reparerades inte skadan.

Forskarna vill nu ta reda på vilka ämnen från bladlus-sekretet som gör att växten reparerar sig.

Nyhetsartikel på ScienceNow (Här finns även en liten video som visar de små krypen "in action")

Andra bloggar om vetenskap, forskning, insekter, växtbiologi, bladlöss, symbios

Jag har fått leka journalist

2009-02-17T18:18:00.003+01:00

Idag finns ett pressmeddelande om rattfyllerister på KIs sajt. Det har jag skrivit. De senaste två veckorna praktiserade jag på KIs informationsavdelning, eller närmare bestämt på tidskriften Medicinsk Vetenskap som skriver om KI-forskning och KI-forskare. Förutom pressmeddelandet har jag hunnit med att skriva en längre artikel om kaffets effekter på hälsan, några notiser och ett boktips som kommer att kunna beskådas i nästa nummer av MV som kommer i mars.

Det passade väldigt bra såhär efter disputationen att komma iväg och göra något helt annat. Något där man kan producera konkreta resultat på bara två veckor!!! Det är inte direkt något man är van vid som forskare..

Andra bloggar om: populärvetenskap

Forskning om spelpsykologi

2009-02-15T22:02:00.002+01:00

Att nästan vinna ett spel ger en liknande kick som att faktiskt vinna.

Brittiska forskare har med hjälp av magnetresonans tittat på vad som händer i hjärnan när vi spelar. De frivilliga som var med i testet fick spela ett enarmad bandit-spel i datorn. Två hjul med olika symboler snurrade och när de stannat och visade samma symbol vann spelaren 50 pence. Forskarna såg att nästan-vinster, dvs om sista hjulet stannade bara ett snäpp ifrån en vinst, gav mer aktivitet i belöningscentra i hjärnan än en total-miss. Spelarna fyllde också i frågeformulär om hur stor chans de trodde att de hade att vinna innan de började spela, hur nöjda de var med resultatet efter att ha spelat och hur gärna de ville spela igen. Spelarnas upplevelse av resultatet av spelomgången berodde väldigt mycket på om de själva hade ”kontroll” över spelet. Om försökspersonerna själva fick bestämma vilken symbol första hjulet skulle stanna på så uppskattade de chansen att vinna som högre än om datorn bestämde den första symbolen. En nästan-vinst gav ett större begär efter att spela igen än en total-miss om spelaren själv haft kontroll, men om datorn bestämt första symbolen gav en nästan-vinst istället ett lägre begär efter att spela mer.

Forskarna spekulerar i att det här har att göra med gamla instinkter som skulle ge en evolutionär fördel. Om man nästan klarar något så tyder det på att man är ganska skicklig och att man har god chans att lyckas nästa gång man försöker. Och tvärtom, om man totalt misslyckas så vore det dumt att ödsla energi på att försöka igen på samma sätt, utan då borde man tänka ut en ny strategi eller helt strunta i vad det nu är man försöker med.

Nyhetsartikel ScienceNow
Originalartikel i Neuron (prenumeration krävs)

Andra bloggar om: vetenskap, forskning, psykologi, spelberoende, hjärnan

Meditation inför disputation

2009-01-18T21:21:00.004+01:00

Snart ska jag försöka skärpa mig och skriva nåt här..
Men först ska jag disputera. På fredag närmare bestämt, den 23:e. Jag har några dagar kvar nu till att förbereda mig (= meditera genom att spela guitar hero och rock band).

Bakterier som skyddar mot lunginflammation

2008-11-06T13:50:00.007+01:00

En svensk forskargrupp i Lund visar att en snäll bakterie skulle kunna användas för att förhindra lunginflammation hos intensivvårdspatienter.

Patienter som ligger i respirator har en ökad risk för lunginflammation eftersom bakterier lätt kan komma ner i lungorna via "tuben" man har ner i luftstrupen. För att minska den risken brukar man ofta använda klorhexidin som är ett bakteriedödande medel för att göra rent i munnen och svalget, normalt sett gör man det två gånger per dag på dessa patienter. I studien har man jämfört klorhexidinrengöring med en alternativ behandling med en lösning som innehåller lactobaciller. Istället för att sterilisera munnen för att få bort farliga bakterier så sätter man till snälla bakterier som då tar upp utrymme så att inte farliga bakterier kan komma och kolonisera. Lactobacill-behandlingen visade sig vara lika bra som klorhexidin-behandlingen för att förhindra lunginflammation.

Det finns några problem med klorhexidin och det är dels att den kan irritera slemhinnorna i munnen och svalget och i värsta fall ge en allergisk reaktion. Dessutom så inaktiveras den av saliven och bakterier kan utveckla resistens mot klorhexidin. Om man istället kunde använda probiotika i form av lactobaciller så skulle man komma runt dessa problem. Lactobacillerna som användes förekommer i den normala bakteriefloran i munnen.

Jag som blir väldigt provocerad av den moderna människas överdrivna rädsla för bakterier tycker att det här är en väldigt trevlig studie.

Länk till artikeln i Critical Care

Notis om studien på BBC News

Andra bloggar om: vetenskap, forskning, intensivvård, probiotika, lunginflammation, respirator, lactobaciller

Röstdövhet en ny sjukdom?

2008-10-27T20:29:00.004+01:00

Avdelningen udda sjukdomar:
I en artikel i Neuropsychologia beskrivs ett fall med en brittisk kvinna som inte kan känna igen röster. Hon har problem med att känna igen sin egen dotters röst på telefon. "Sjukdomen" kallas phonagnosia på engelska. Kvinnan har i hela sitt liv haft problem med att känna igen röster. En dag läste hon en artikel om ansiktsblindhet (prosopagnosia) och det var då hon insåg att hon kanske hade något motsvarande problem med röster. Hon kom i kontakt med en läkare som undersökte henne och gav henne diagnosen. Enligt honom händer det ibland att patienter efter en stroke får problem med att känna igen röster, men det här är den första dokumentationen av någon som är född med problemet. Kvinnan fick genomgå olika tester, bl a där hon skulle försöka känna igen kändisar på rösten. Andra försökspersoner klarade av att känna igen och identifiera tex Margaret Thatcher och David Beckham. Kvinnan med phonagnosia klarade endast av att identifiera Sean Connery och hon hade stora problem med att lära sig känna igen nya röster. Hon hade dock inga problem med att höra om rösten hörde till en man eller kvinna.

Eftersom det svenska ordet för prosopagnosia är ansiktsblindhet så borde väl phonagnosia bli röstdövhet?

Nyhetsartikel ScienceDaily
Abstract till artikeln i Neuropsychologia

Andra bloggar om: vetenskap, forskning, sjukdom, ansiktsblindhet, röstdövhet

Om att hitta en nål i en höstack av DNA

2008-09-01T22:30:00.007+02:00

DNA-analyser är väldigt användbart för att ta fast brottslingar. Men det finns begränsningar. Om man har ett föremål med väldigt många personers DNA på, inklusive den misstänkte, så har det hittills varit mycket svårt att fiska fram just den misstänktes DNA ur mixen. Nu verkar det som att detta inte alls är omöjligt längre. Det man gör är dock inte att fiska ut en viss DNA-sträng. Nej, forskarna har använt en matematisk strategi för att beräkna sannolikheten att en viss person bidragit till DNA-mixen. Det man tittar på är så kallade snips (SNPs = single-nucleotide polymorphisms), helt enkelt små variationer i DNAt. Miljoner olika snips analyseras, vilket gör att metoden är väldigt känslig. Så pass känslig att det ska gå att hitta DNA från en individ som bidragit med mindre än 1% av den totala mängden DNA i mixen. Man behöver heller inte känna till antalet individer i mixen och metoden ska klara av att identifiera en individ ur en mix av DNA från över tusen olika individer!

Utvecklingen och publiceringen av den här metoden skapar också problem med integriteten för människor som deltagit i stora genetiska studier. Snips är något som man ofta tittar på i stora sjukdomsstudier, för att se om vissa snips är kopplade till sjukdom (så kallade genome wide association studies, GWAS). Ofta har man poolat analysresultat från friska respektive sjuka och tittat på frekvensen av vissa snips i friskgruppen respektive sjukgruppen för att se om det finns snips som kan kopplas till sjukdomen. Det har aldrig varit några problem med att publicera såna här data och göra dem offentliga eftersom det varit omöjligt att identifiera en viss individ. Men nu skulle det alltså rent teoretiskt vara möjligt om man känner till en individs genetiska kod och den personen varit med i studien att med hjälp av den matematiska modellen kunna ta reda på om personen varit med i kontrollgruppen eller sjukdomsgruppen. Detta vore förstås ett intrång i den personliga integriteten. Amerikanska statliga forskningsfinansiären NIH har nyligen uppmanat sina forskare att lägga ut snip-data från såna här associationsstudier på nätet. Tanken har varit att underlätta för forskare att lägga samman sina egna data med andras för att ge större tyngd åt slutsatserna. I dessa associationsstudier krävs nämligen att man analyserar DNA från väldigt många individer för att kunna dra några klara slutsatser och det blir förstås väldigt kostsamt. NIH har uppmärksammat integritetsproblemet som nu uppstått och ändrat policyn kring hur data från GWAS ska hanteras och visas på nätet.

Nyhetsartikel på ScienceNOW

Originalartikeln i PLoS Genetics

Andra bloggar om: vetenskap, forskning, genetik, kriminalteknik, DNA, etik

Svenska patienter och biobanker

2008-07-11T16:03:00.004+02:00

Det är ganska ovanligt att svenska patienter säger nej till att deras prover lagras i biobanker. Det är ännu mer ovanligt att de ångrar sig efter en tid och ber att deras prover ska slängas. Enligt en undersökning av några forskare på KI så är det 1 av 690 som säger nej vid en första förfrågan om deras prover får lagras i biobank för senare användning. Av dessa kommer ungefär hälften att bekräfta detta nej med underskrift. Det går alltså till så när man säger nej att man måste fylla i nån slags blankett där man anger anledningen till att man inte vill att provet ska lagras. Av de som tidigare sagt ja till lagring av prover var det 1 av 19000 som senare tog tillbaka sitt medgivande och ville att deras prov skulle förstöras.

Sammantaget är det färre än 700 per en miljon svenskar som säger nej till att deras prov ska lagras eller användas för forskning.

Forskarna som gjort undersökningen föreslår nya regler för biobanksprover. Som det är nu så måste alla patienter tillfrågas om det är ok att spara deras prover och också om det är ok att använda dem till forskning. Default är att provet inte får användas till forskning eller lagras. Förslaget är att man tvärtom alltid ska förutsätta att medgivande finns, men att patienten lätt ska kunna säga nej direkt eller vid ett senare tillfälle. Jag tror att det behövs mer information om biobanker till svenska patienter innan något sådant skulle kunna införas. Precis som forskarna skriver i sin artikel så är det många svenskar som inte vet vad de har för rättigheter i den här frågan eller vad som händer med deras prov. Utan mer info till patienten skulle det inte vara schysst att börja anta medgivande som default.

Originalartikel i British Medical Journal

Andra bloggar om: vetenskap, forskning, biobank, sjukvård, patient

Sjukdomar och deras gener

2008-07-08T22:15:00.003+02:00

Några forskare har gjort en nätverkskarta över sjukdomar och gener som de är kopplade till. Man kan se den här i NY Times.

Med den här kartan kan man få en överblick över hur olika sjukdomar hänger samman via gener som de har gemensamt. Sjukdomarna representeras av cirklar och generna av fyrkanter på kartan. Två sjukdomar är kopplade till varandra på kartan om de delar minst en gen som vid mutation ger upphov till sjukdomen. Cirklarnas storlek är olika beroende på hur många gener som är kopplade till den. Ju fler gener som associerats med en sjukdom, desto större cirkel.

Man kan direkt se att cancersjukdomarna är de där flest sjukdomsgener hittats. Dövhet har också många gener kopplats till. Sen är det ögonsjukdomar, fetma, diabetes och hjärtsjukdom (kardiomyopati) som kommer på tur storleksmässigt. Astma har hyfsat många identifierade gener, allergi (atopi) har två ynka gener kopplat till sig. Överhuvudtaget är immunologiska sjukdomar underrepresenterade på den här kartan.

NY Times skriver om detta som ett nytt sätt att klassificera sjukdomar och refererar till Linné som tydligen inte bara klassificerade växter utan även sjukdomar.

Andra bloggar om vetenskap, forskning, sjukdomar, genetik, taxonomi

Gravid-diet för allergiker

2008-07-08T16:45:00.002+02:00

Svenska livsmedelsverket har inga särskilda rekommendationer när det gäller kost under graviditet och amning som minskar risken för allergiutveckling hos barnet. Antagligen för att detta forskningsområde inte genererat särskilt många klara slutsatser. Detta trots att området studerats sedan början av 80-talet. I USA och Europa däremot finns olika grupper som gett ut rekommendationer. I år kom en ny rapport från American Academy of Pediatrics med rekommendationer kring kost under graviditet och amning med målsättningen att minska risken för allergiutveckling hos ”högriskbarn”. Vad är då högriskbarn? Jo, det är om man har en förälder eller ett syskon som är allergiskt.

Förra rapporten från American Academy of Pediatrics kom år 2000. Det är rätt intressant att jämföra rekommendationerna mellan gamla och nya rapporten. Tyvärr så verkar jämförelsen tyda på att forskningen inte gjort några stora framsteg inom detta område. Man verkar snarare ha fått ta tillbaka vissa slutsatser. Man är nu mer försiktig med att ge rekommendationer, istället radar man upp olika förslag på dietförändringar och redovisar vilka bevis som finns (eller inte finns) för att de funkar.

Ett råd som man har tagit tillbaka i den nyare versionen är det om att mamman ska undvika vissa födoämnen under graviditeten och amningen. Tydligen finns inte längre några starka bevis för att mammas undvikande av jordnötter etc under graviditet eller amning skulle kunna minska risken för barnet att bli allergisk. Även när det gäller barnets kost så har man tagit tillbaka tidigare rekommendation. I den tidigare rapporten sade man att mjölkprotein skulle undvikas till 1 års ålder, ägg till 2 år och jordnötter och fisk till 3 års ålder. Dessa rekommendationer finns inte längre i den nya rapporten.

De rekommendationer som fortfarande står sig är de om att försöka amma åtminstone under de första 4 månaderna, gärna upp till 6 månader. Man ska vänta med att introducera fast föda till 4 till 6 månaders ålder. Om man behöver ge ersättning så ska den helst vara hydrolyserad (man har då tagit bort de ämnen som triggar allergi). Men som sagt, inga bevis verkar finnas för att det skulle spela någon roll vilken mat man introducerar efter 4-6 månader.

Det är många blivande föräldrar som själva är allergiska och oroar sig för hur de ska bete sig för att deras barn ska slippa allergi. Tyvärr så finns det alltså inte så många rekommendationer. Problemet med allergi är att det är en så heterogen sjukdom. Man kan vara allergisk och ha symtom i form av astma, eksem, mag-tarmproblem, hösnuva.. Grundproblemet är oftast det samma: att man producerar IgE-antikroppar riktade mot ofarliga ämnen i omgivningen. Men symtomen är olika hos olika individer. Antagligen är det flera olika faktorer som bidrar till att man blir allergisk och det är då svårt att studera en enskild faktor, som t ex kosten och försöka få reda på hur stor inverkan just den faktorn har på allergiutvecklingen.

Rapporten från 2000

Abstract till rapporten från 2008

Andra bloggar om vetenskap, forskning, allergi, graviditet, diet

Den mystiska sömnen

2008-05-12T13:40:00.002+02:00

PLoS Biology har lite då och då artiklar under rubriken ”unsolved mysteries” som tar upp något viktigt ämne som man vet relativt lite om. I senaste numret finns där en artikel som handlar om sömn.

Här är en liten sammanfattning av artikeln:
Hos däggdjur och fåglar kan man under sömn se specifika mönster på EEG (elektrisk aktivitet i hjärnbarken). Mönstren kan delas in i REM och non-REM sömn. Under sömnen växlar man mellan dessa två tillstånd ett antal gånger. Det är under REM-sömnen som man drömmer.

Människor klarar sällan av att låta bli att sova under mer än några dagar eller nån vecka i sträck. Man får ganska snart svårt att koncentrera sig och blir på dåligt humör. Selektiv förlust av enbart REM-sömn leder till liknande problem, men det tar lite längre tid innan det visar sig. Hos råttor har man sett att total sömnförlust är dödligt efter två till tre veckor. Innan råttorna slutligen dör så får de ökad aptit men går samtidigt ner i vikt. Pulsen går upp och de förlorar mycket energi. Kroppstemperaturen går slutligen ner, råttorna mår mer och mer dåligt, får sår på svansen och tassarna och dör. Sömnbrist under längre tid har inte studerats i några andra djur. Antagligen kan vissa djur klara sig utan sömn under vissa tidpunkter i livet. T ex flyttfåglar som flyger långa sträckor oavbrutet. Vattelevande däggdjur måste begränsa sina sovperioder eftersom de måste upp till ytan regelbundet för att få luft. Det finns även något så finurligt som att bara låta en hjärnhalva i taget sova, vilket är vanligt hos fåglar.

Sömn verkar finnas även hos enklare djur än däggdjur. Till och med hos rundmasken C.elegans har man hittat ett sömn-liknande tillstånd (!). För att kunna prata om sömn i sådana enklare organismer som inte har någon hjärnbark och där man alltså inte kan studera EEG på samma sätt som i däggdjur så finns en definition på sömn som utgår från beteendet: snabbt reversibelt tillstånd (till skillnad från koma eller att ligga i ide), förkärlek för en viss plats eller specifik position, ökad vakenhetströskel (minskad respons på stimuli), homeostatisk reglering (behov av återställande efter brist), och att sömnen oftast har en viss dygnsrytm (cirkadiansk rytm).

Man vet egentligen inte vad den ursprungliga orsaken är till att vi sover, men det finns lite olika teorier idag:
Energispar-funktion och ekologisk förklaring: djur är aktiva under en viss period på dagen då byten är tillgängliga, under andra tider på dygnet är det mest energieffektivt att sova.

Minne och lärande: under vaket tillstånd lär vi oss nya saker. Processen blir mycket energikrävande och utrymmeskrävande (alltså utrymme i hjärnan) om den pågår under för långa tider. När man sover så händer saker i hjärnan så att de starkast inlärda sakerna befästs och resten bleknar bort eller raderas.

Återställande av cellulära funktioner och biosyntes: viktiga komponenter i cellerna används upp under längre vakna tider. Sömn behövs för att återställa/tillverka nya komponenter.

Sen pratar författaren även en del om var i hjärnan sömn startar och styrs. Det är lite väl mycket neuroanatomi för att jag ska kunna hänga med, men hypothalamus verkar i alla fall vara ett viktigt område för sömn i hjärnan.

Andra bloggar om: vetenskap, forskning, sömn

Ont skall med ont fördrivas

2008-04-15T10:15:00.002+02:00

Forskare har kommit underfund med en ganska kontroversiell behandling för astmapatienter, nämligen betablockare. Detta är kontroversiellt eftersom den behandling man hittills använt för astma har varit betastimulerare, som gör att musklerna i luftvägarna slappnar av och alltså öppnar upp luftvägarna. Betablockare brukar vanligtvis användas för behandling av tex hjärtsvikt och högt blodtryck och man har tidigare avrått astmatiker från att ta den typen av läkemedel.

Richard Bond är professorn som ligger bakom idén som faktiskt innebär att man behandlar patienter med läkemedel som först förvärrar symptomen och sedan förbättrar dem. Han kallar konceptet för "paradoxal farmakologi". Bond testade först sin hypotes på möss och sedan även i två kliniska prövningar på människor.

Betastimulerare som traditionellt används för att behandla astma fungerar bra i det första akuta skedet, men med tiden så minskar effekten. Med betablockare verkar effekten vara motsatt: till en början försämras symtomen hos astmatikern, men på lång sikt mår man mycket bättre.

Det här konceptet är egentligen inte nytt. Det finns flera andra exempel som t ex just betablockare som man till en början inte alls trodde skulle fungera i hjärtsviktsbehandling. Amfetamin för behandling av hyper-aktiva barn är ett annat exempel.

Pressrelease

Andra bloggar om vetenskap, forskning, astma, farmakologi, paradox, läkemedel

Läkemedel som skyddar mot strålskador

2008-04-13T16:08:00.005+02:00

Forskare har hittat ett sätt att skydda celler från strålskador. Substansen, som kallas CBLB502 skulle kunna användas på cancerpatienter i samband med strålbehandling för att minska skadan på t ex blodceller och celler i magtarmkanalen.

CBLB502 har testats på möss och apor. Det verkar lite konstigt tycker jag, men tydligen så skyddar substansen bara de friska cellerna från strålskador och inte cancercellerna. Möss med tumörer som fick CBLB502 och sedan strålbehandling klarade sig från strålskador samtidigt som tumörerna försvann, medan möss som bara fick strålbehandling dog av strålskadorna.

Pressrelease
Originalartikeln i Science (prenumeration krävs)

Andra bloggar om vetenskap, forskning, cancer, strålbehandling, läkemedel

Sociala interaktioner och hälsa

2008-03-25T13:58:00.005+01:00

En artikel i PLoS Medicine uppmärksammar ett viktigt och hittills ganska outforskat element som kan påverka olika biologiska processer: sociala nätverk.

Forskning om sociala nätverk förekommer främst inom humanistisk forskning. Men självklart kan denna del av våra liv även ha kopplingar till vår hälsa. Den mest uppenbara kopplingen finns förstås till spridning av olika infektionssjukdomar. Effekten av sociala interaktioner är dock betydligt vidare än så. Det finns till exempel en studie från 2007 i New England Journal of Medicine som visar att ens risk att utveckla fetma ökar med 147% om en nära vän lider av fetma. Slutsatsen från studien var i princip att fetma "smittar".

I PLoS Medicine finns även två färska artiklar som studerar sociala nätverk och just spridning av infektionssjukdomar. Den ena handlar om spridning av HIV och utgår från molekylärbiologiska analyser. I den andra artikeln tittar man mer generellt på hur den dagliga sociala kontakten ser ut för olika åldersgrupper och i olika länder i Europa. De över 7000 deltagarna fick fylla i en dagbok där de bokförde hur många sociala kontakter de haft per dag, hur länge interaktionen varat och om de involverat någon fysisk kontakt eller inte (medelvärdet var 13,4 kontakter per person och dag). Syftet med den senare studien är att resultatet ska kunna användas för att beräkna risk för smittspridning inom olika grupper av människor, främst olika åldersgrupper.

Ett annat område där sociala nätverk borde tas med i beräkningen är när man tittar på hälsoekonomiska effekter och hälsoeffekter av prevention eller olika behandlingar. Om en man får bra rehabilitering efter sin hjärtinfarkt är det inte bara hans hälsa som förbättras, antagligen kommer även hans frus hälsa att påverkas. Likadant om sjukvården lyckas hjälpa flera rökare att sluta så kommer de antagligen i sin tur att påverka rökare i sin omgivning att också sluta.

Andra bloggar om: vetenskap, forskning, sociala nätverk, hälsa, infektion, prevention, fetma,

Hur gamla är dina lungor?

2008-03-17T17:23:00.003+01:00

Det är inte så lätt att motivera rökare att sluta. En studie i British Medical Journal undersöker ett sätt som verkar kunna få några fler att ta steget.

I studien har man undersökt 561 rökare över 35 år. Alla rökarna fick genomgå en spirometri-undersökning, dvs deras lungfunktion undersöktes. Sedan fick hälften av rökarna resultatet i form av "lung-ålder" och hälften (kontrollgruppen) fick en siffra (FEV1) som motsvarar utblåsningsvolym under en sekund. Båda grupperna fick rådet att sluta röka. När man sedan undersökte rökarna ett år senare hade dubbelt så många (13%) i "lung-ålder gruppen" slutat röka jämfört med i kontrollgruppen (6%). "Lung-ålder" räknades som medelåldern hos en frisk icke-rökare som fått samma resultat i lungfunktionstestet som rökaren.

Forskarnas teori innan de utförde studien var att ju sämre resultat rökarna skulle få i spirometri-testet, desto större skulle sannolikheten vara att de skulle sluta röka. Men resultaten visade förvånande nog inget sådant samband. Även rökare som fick veta att de fortfarande hade normal lung-ålder hade större sannolikhet att sluta röka än de som bara fick veta resultatet från spirometrin. Forskarna resonerar att om man får veta att man fortfarande har normal lungfunktion för sin ålder så kan det i sig vara motiverande, för då kanske man tänker att man vill sluta innan det är för sent. Har man däremot sämre lungfunktion än man borde ha vid sin ålder så är det ett tydligt bevis på att lungorna påverkats och då tänker man kanske att man vill sluta för att hindra ytterligare försämring.

Abstract

Andra bloggar om: vetenskap, forskning, rökning

Ny behandling mot cancer?

2008-03-16T15:06:00.003+01:00

Forskare har hittat ämnen som har samma positiva effekter som D-vitamin, men som saknar de farliga effekterna vid höga doser som D-vitamin kan ha. Man har sett tidigare att D-vitamin potentiellt skulle kunna fungera som behandling av cancer. D-vitamin kan nämligen hämma cancercellers tillväxt in vitro. Problemet med att använda D-vitamin i cancerpatienter har varit bieffekter i form av rubbningar i kalcium-balansen.

De nya substanserna är släkt med gallsyror och binder samma receptor som D-vitamin. Substanserna har testats i möss parallellt med D-vitamin och verkar lovande som nytt läkemedel.

Jag har skrivit om D-vitamin förut och risken att överdosera (som normalt sett är väldigt liten).

Pressrelease ScienceDaily

Andra bloggar om: vetenskap, forskning, cancer, D-vitamin, läkemedel

Faktafel

2008-03-12T18:17:00.004+01:00

Ghaaa!
Det gör ont i mig när jag läser Karin Bojs inlägg i DN om alkohol och amning. Varför? Jo, ett faktafel om fostrets cirkulation har smugit sig in och ett sådant kan jag inte bara ignorera. Hon skriver: "Det är en helt annan sak med foster; de delar blodomlopp med sin mamma."
Fel, fel, fel.
Fostret har sitt eget blod, mamman sitt och de är separerade från varandra av tre cellager: trofoblastcellen, stromacellen och endotelcellen.

Rätt ska vara rätt.

Dock förstår jag vad det är hon vill ha fram: alkohol, som är en ganska liten molekyl, kan (precis som syre) ta sig över barriären från mammans blod och in i fostrets blod och på så sätt kommer fostret få samma promillehalt i blodet som mamman har.

Andra bloggar om: vetenskap, vetenskapsjournalistik, graviditet, foster, alkohol

Bloggtips

2008-02-29T18:31:00.003+01:00

Ett litet tips så här på fredagskvällen: New Scientist har en rolig blogg som heter The last word. Hit kan den som känner för det skicka in en fråga om något vardagligt naturvetenskapligt fenomen. Vem som helst kan sedan svara på frågorna och alla svar läggs upp som kommentarer till fråge-inlägget. New Scientist väljer ut de bästa svaren som publiceras i tidningen och belönas med 25 pund.

Här finns alla möjliga frågor, allt från "kan det vara farligt att äta upp sina snorkråkor" till "hur kommer det sig att det blir lättare att gå upp i vikt ju äldre man blir" eller "hur fungerar en ljuddämpare till en pistol"?

Andra bloggar om bloggar, vetenskap, populärvetenskap

Är det ekonomiskt försvarbart att förhindra fetma?

2008-02-06T10:32:00.000+01:00

Ofta hör vi att rökning och fetma leder till ökade kostnader för samhället i form av ökade sjukvårdskostnader. Men enligt en studie som nyligen publicerats i PLoS Medicine är det inte kostnadseffektivt för samhället att förhindra fetma.

Det är holländska forskare som med hjälp av en matematisk modell har räknat på sjukvårdskostnader för överviktiga, rökare och "friska".

Upp till 56 års ålder var kostnaderna högst för feta (BMI >30, i Sverige utgör dessa ca 12% av befolkningen), åren efter det var kostnaden högst för rökare. Men räknat totalt sett över hela livet var kostnaden högst för de friska, normalviktiga (BMI 18,5 - 25) icke-rökarna! De "friska" lever 5 år längre än feta och 7 år längre än rökare. Det är de här sista åren i livet med olika åldersrelaterade sjukdomar och ofta många olika mediciner och krävande behandling som i den här modellen ger resultatet att friska icke-rökare kostar samhället mest i vårdkostnader.

I modellen har man räknat in livslängd, riskfaktorer för olika sjukdomar och kostnader för behandling av dessa sjukdomar (enligt holländska mått).

Något som man dock inte räknat in i studien är minskad produktivitet för de överviktiga. Kortare livslängd med färre yrkesverksamma år och mer sjukdomar under de yrkesverksamma åren leder ju till mindre skattepengar in och i förlängningen mindre pengar till sjukvård. Kanske skulle en modell justerad för yrkesverksamma år ge ett annat resultat?

Om man inte bara vill vara krass och ekonomisk så kan man ju också fundera över livskvaliteten (antal "kvalitetsjusterade levnadsår") inom de här olika grupperna. Har feta och rökare även högre livskvalitet än normalviktiga icke-rökare?

En sån studie skulle vara intressant som uppföljning på denna...

Andra bloggar om: vetenskap, forskning, fetma, sjukvård, ekonomi, rökning, livskvalitet

Medicinska myter

2007-12-21T15:49:00.000+01:00

Myter är ett intressant fenomen. De finns inom alla områden och det medicinska är inget undantag. Här är några gamla medicinska föreställningar som är mer eller mindre myter:

Vi använder bara 10% av hjärnans kapacitet.
Studier av patienter med hjärnskador visar att nästan helt oavsett var i hjärnan skadan finns så påverkar den någon mental eller beteendemässig egenskap. Olika typer av kartläggningar av hjärnan visar att ingen del är helt inaktiv.

Hår och naglar fortsätter att växa efter döden.
Varken hår eller naglar kan växa efter att vi dött. Att det kan se ut som det beror på att huden skrumpnar ihop och då verkar håret och naglarna (som inte skrumpnar lika lätt) längre.

Att läsa i mörkret försämrar synen.
Har man suttit i mörkret och läst en längre stund eller hållit boken väldigt nära ögonen kan det efteråt kännas som att man har svårt att fokusera och att ögonen känns ansträngda. Detta verkar dock vara en tillfällig effekt. Närsynthet har ökat under senare tid, men samtidigt har vi fått bättre ljus i och med elektriciteten, så det är inte så troligt att dåligt ljus orsakar närsynthet.

Det är farligt att använda mobiltelefoner på sjukhus.
Det finns väldigt få bevis för att användandet av mobiltelefoner skulle utgöra någon stor risk på ett sjukhus. Det är väldigt få apparater på ett sjukhus som påverkas av strålningen från en mobiltelefon. Avståndet mellan mobilen och apparaten måste vara mindre än en meter för att det ska kunna ske någon påverkan. Det verkar inte finnas något dödsfall rapporterat pga mobiltelefoner på sjukhus. Mindre allvarliga incidenter som falsklarm och fel på hjärtmonitorer har rapporterats. En studie har till och med visat att användning av mobiltelefon bland läkare minskade risken för medicinska fel eller skada på grund av fördröjd kommunikation.

Här finns artikeln i British Medical Journal om dessa myter (och några till).

PS. I länken döljer sig även några andra roliga artiklar, t ex en om hur bra en viss typ av chokladkaka är som modell för benbrott och en som visar vad som händer när man nyser i ett munskydd.

God jul!

Andra bloggar om: medicin, myter, vetenskap

Ur en forskares vardag: om provinsamling

2007-12-18T15:43:00.000+01:00

När jag började på mitt allergiprojekt för en sådär tre år sedan och skulle börja samla in material (placenta, navelsträngsblod och mammablod) från minst 10 allergiker och 10 icke-allergiker så var jag lyckligt ovetandes om problemet med att kliniskt definiera vem som är allergiker och vem som inte är det och att sedan hitta dessa individer.

Enligt skolboksexemplet så har en allergiker förhöjda nivåer av IgE-antikroppar och en del av dem är riktade mot ofarliga saker i vår omgivning, som björkpollen, jordnötter eller kattmjäll. Det är de här IgE-antikropparna som ger upphov till symtomen hos allergikerna. Men riktigt så enkelt som att alla allergiker har förhöjda nivåer av IgE i blodet eller att alla icke-allergiker saknar IgE-antikroppar är det inte, tyvärr.

För att få in vårt material så frågade vi kvinnor som kom in på förlossningsavdelningen på KS om de var allergiska eller inte. Svarade de ja så kunde de potentiellt få vara med i vår grupp "allergisk" och svarade de nej så kunde de vara med i gruppen "icke-allergisk". Men eftersom det finns så många olika typer av allergi så krävdes något mer, ett till kriterium. Vår definition var att en allergiker ska förutom att ha symtom även ha specifikt IgE mot allergen (=positivt phadiatop-test). Våra icke-allergiker skulle då förstås inte ha symtom och inte heller något IgE som var riktat mot allergen.

Med tanke på hur många förlossningar som sker på KS varje vecka så borde det inte vara allt för tidskrävande att samla in dessa 10 + 10 prover. Hah! Trodde jag ja!

Insamlandet tog mer än ett år! Visserligen hade vi lite andra krav också, som att vi behövde en viss mängd av både mammablod och navelsträngsblod och så hade jag andra projekt på gång samtidigt som tog lite tid, men ändå.

Det största problemet var att en tredjedel av de individer vi samlade in var varken allergiker eller icke-allergiker enligt vår definition. Dessa var individer som sade sig ha allergiska symtom, men som sedan visade sig inte ha något allergen-specifikt IgE i phadiatop-testet eller individer som sade sig inte vara allergiska, men som sen ändå visade sig ha allergen-specifikt IgE. De förstnämnda är lätta att förklara: phadiatop-testet screenar bara för vissa allergen, de luftburna allergenen. Så någon som har en matallergi kommer inte att passa in i vår definition eftersom den personen har symtom, men ett negativt phadiatop-test. Den andra gruppen däremot är svårare. Det är ett faktum att det finns individer med specifika IgE-antikroppar mot t ex något pollen, men som är utan symtom. Kanske har dessa individer ett skyddande system som "neutraliserar" IgE-antikropparna (t ex att de har höga nivåer av IgG-antikroppar, något man kan se hos individer som genomgått hyposens).

Vi lärde oss alltså ganska snart att fråga mer specifikt efter kvinnornas symtom. Till en början frågade vi bara om de hade allergi eller inte. Sedan började vi frågade mer specifikt efter allergi mot luftburna allergen som pollen, pälsdjur och kvalster och då blev det lättare för oss att fånga upp våra allergiker. På samma sätt, om vi frågade efter kvinnor som inte hade några allergiska symtom och som aldrig någonsin haft det, så blev det lättare att hitta icke-allergikerna.

Materialet är insamlat och håller på och analyseras. Så snart, snart kommer de väldigt efterlängtade resultaten att finnas..

Andra bloggar om: vetenskap, forskning, doktorand, allergi

Ny teori om varför pygméer är så korta

2007-12-14T12:40:00.000+01:00

Tidigare har forskare trott att pygméers kortvuxenhet beror på miljöfaktorer som tropiska sjukdomar, dålig tillgång på mat eller klimatet, men nu pekar ny information mot att det har mer att göra med deras korta livslängd.

Till pygméer räknas folkgrupper med en medellängd på mindre än 155cm hos männen. Pygméfolk finns på flera olika håll i världen; bland annat i Afrika, Malaysia, Brasilien och på Papua nya Guinea. Trots deras likhet i kroppsbyggnad så är dessa folkslag från olika världsdelar inte besläktade med varann. Pygmé-egenskapen verkar alltså ha uppstått på flera håll i världen vid flera tidpunkter, och i områden med väldigt olika miljöförhållanden. Denna spridning av pygméer på olika platser på jorden med vitt skilda klimat har fått forskare att tvivla på att orsaken till deras kortvuxenhet skulle bero på miljöförhållanden. Att det skulle bero på undernäring verkar också orimligt eftersom ett av världens längsta folk, massajerna, har minst lika dålig tillgång på mat som vissa pygméfolk.

I en ny studie tittade man på pygméer i Afrika och på Philippinerna. För att undersöka om deras kortväxthet beror på undernäring ritade man tillväxtkurvor för pygmé-barn och jämförde med tillväxtkurvan hos undernärda barn i USA. Forskarna såg då att pygméernas tillväxt slutade tidigare än för de undernärda amerikanerna. De växer alltså inte långsammare än normalt utan de slutar växa tidigare. Eftersom kortvuxenhet som beror på undernäring brukar vara resultatet av just långsammare tillväxt och inte att man slutar växa tidigare drog forskarna slutsatsen att kortvuxenheten inte berodde på undernäring.

Man tittade sedan på medellivslängden hos pygméefolken och såg att den var väldigt låg, mellan 16 till 24 år. Hos andra afrikanska folkgrupper som inte är pygméer men lever på liknande sätt ligger medellivslängden på 34 till 47 år. När forskarna tittade på könsmognaden hos pygméerna jämfört med de andra folkgrupperna såg man också att de blev könsmogna tidigare. Könsmognad är en process som kräver mycket energi och när den sätter igång så slutar man oftast att växa.

Tillväxten hos pygméerna hämmas alltså till fördel för att de blir könsmogna tidigare så att de också kan reproducera sig tidigare. Ur evolutionärt perspektiv är det viktigare för pygméerna att bli könsmogna tidigt än att växa eftersom de annars riskerar att dö innan de hunnit få några barn.

Men vad är det då som gör att dessa människor har så kort livslängd?
Jo, det är ju förstås miljöfaktorer som undernäring, klimat och sjukdomar (men antagligen olika faktorer för olika pygmé-folk). Så egentligen motsäger inte riktigt de här resultaten tidigare teorier. Det är fortfarande undernäring, klimat och sjukdomstryck som leder till att pygmeernas livslängd förkortas och på så sätt indirekt också leder till att de blir så korta.

Scientific American
PNAS originalartikel (prenumeration krävs)

Andra bloggar om: vetenskap, forskning, antropologi, pygmé, evolution, fertilitet, mortalitet

Kontroversiell vetenskapsman med afrikanska gener

2007-12-11T16:49:00.000+01:00

James Watson fick nobelpriset 1962 för sin upptäckt av DNA-molekylens struktur. I oktober i år blev han avskedad från sitt chefsjobb på ett labb i New York eftersom han gjort några idiotiska rasistiska uttalanden om afrikaner. Nu visar det sig att denne rasistiske man är en åttondel afrikan.

Watson har tidigare fått hela sitt genom sekvenserat och sekvensen finns publicerad på nätet. Företaget DeCode Genetics (som jag nämnt tidigare) bestämde sig för att analysera hans sekvens lite närmare och kom fram till att 16% av hans gener antagligen är av afrikanskt ursprung. Är det inte ödets ironi?

James Watson har bett om ursäkt för sitt kränkande uttalande om afrikaner, men det är inte första gången han yttrar kontroversiella åsikter om genetik och intelligens. Här finns en ganska färsk intervju med Watson där det kommer fram en hel del konstiga åsikter, t ex om vem som borde få skaffa barn eller inte. Han verkar vara en väldigt trångsynt vetenskapsman som tror blint på att generna styr allt. Men det är klart, har man varit med och upptäckt DNAt´s struktur så kanske det är lätt att glorifiera sin upptäckt och önska att den förklarar allt..

Andra bloggar om: vetenskap, forskning, James Watson, rasism, DNA, genetik

Förmåga att sålla viktigt för bra minne

2007-12-10T15:31:00.000+01:00

En svensk forskargrupp har hittat ett område i hjärnan som är viktigt för ett bra minne. Området fungerar som ett filter som kan filtrera bort irrelevant information och gör det lättare att minnas det relevanta. Resultaten har publicerats i Nature Neuroscience.

När vi memorerar ett telefonnummer eller kanske bankomatkoden för att senare ta fram och använda så lagras det i hjärnans arbetsminne. Detta är en viktig funktion för att vi ska kunna lagra undan viktig information och sedan kunna ägna tankekraft åt annat. Kapaciteten hos arbetsminnet varierar från person till person, men detta beror enligt forskarna inte så mycket på lagringskapaciteten i hjärnan utan snarare på hur bra man är på att sålla bort irrelevant information.

Forskarna, som jobbar på Karolinska Institutet med Torkel Klingberg i spetsen, lät försökspersoner genomföra olika minnesövningar och tittade på deras hjärnor med MRI (magnetresonanstomografi). De kunde se att människor som var bra på att minnas hade högre aktivitet i ett specifikt område (globus pallidus) i sina basala ganglier än andra.

Torkel Klingberg har även forskat kring arbetsminnet hos barn med ADHD. Barn med ADHD och andra koncentrationsstörningar har visat sig ha ett sämre arbetsminne än andra barn. Torkel har tillsammans med datorspelsutvecklare tagit fram spelet Robomemo som ska kunna användas för att träna upp arbetsminnet och förhoppningsvis förbättra koncentrationen hos ADHD-patienter.

Nästa steg i deras forskning är att titta på vad som händer i hjärnan hos barn med ADHD som fått använda sig av Robomemo och andra hjälpmedel för att förbättra arbetsminnet.

Det skulle vara intressant att se hur det här området ser ut hos en savant. Det sägs ju att de lagrar precis alla minnen, utan att filtrera bort något. Har de då obefintlig aktivitet i globus pallidus i sina basala ganglier? Och hur kommer det sig att ADHD-patienter inte kan minnas allt på samma sätt som savanter om de nu är dåliga på att sålla?

Hittade storyn på BBC News. KI verkar inte ha någon pressrelease om detta. Dåligt!

Originalartikeln i Nature Neuroscience. (prenumeration krävs)

Andra bloggares om: vetenskap, forskning, neurologi, minne, ADHD, savant

Dagens ångesthöjare:

2007-12-07T15:41:00.000+01:00

DN´s klimattest: hur klimatvänlig är du?

Här finns tips som kanske kan döva ångesten.

Min egen ångest är medelhög efter att ha gjort testet. Hamnar lägre än genomsnittssvensken, men fortfarande över hållbar nivå. Lite fuskade jag kanske också genom att räkna med 2007 års flygresor som "bara" varit en i jobbet till Zurich och en privat till Rom (jämfört med t ex 2006 då jag flög till Japan).

Andra bloggar om: klimat, klimathotet, koldioxidutsläpp, miljö,

Det pyr under ytan

2007-11-26T20:46:00.000+01:00

Det finns bränder som hållit på i decennier, till och med i hundratals år. En sådan brand har nu släckts i Kina.

De långvariga bränderna är underjordiska kol-bränder och de finns runt om i världen där det finns kolfyndigheter. I Indien finns många såna här bränder som hållit på sedan början av 1900-talet och i Australien finns ett berg som man tror har brunnit i 6000 år.

Men hur kan kolet som ligger under marken börja brinna?
När människor börjar bryta kol kommer syre in under ytan och i kontakt med kolet. Sen behövs bara värme från solen eller att någon slänger en cigarett för att branden ska ta fart.

För att kunna släcka den här typen av bränder behövs rejäla grejjer. Flytande kväve kan användas eller så täcker man över marken med lera. Branden i Kina släcktes genom att man borrade hål i marken och fyllde dem med vatten och någon slags sörja. Sen täckte man över marken för att inget mer syre skulle komma ner.

Hur påverkar det här växthuseffekten då?
När det gäller koldioxidutsläppet från den här typen av bränder så står alla kolbränder i Kina för 0.3% av det årliga koldioxidutsläppet från människor. Det är hälften så mycket som utsläppet från biltrafiken i USA under ett år. Och då är det är alltså bara från bränderna i Kina. Potentiellt skulle den här typen av bränder alltså kunna stå för en relativt stor del av människans koldioxidutsläpp. Undrar hur många fler såna här bränder det finns än de i Kina?

Artikel på NatureNews

Kanske lite önsketänkande från en ignorant europee, men jag trodde faktiskt att de hemska amerikanerna med sina vidunder till bilar stod för mer än 0.6% av det årliga koldioxidutsläppet. Kanske borde man aldrig ha flugit till den där konferensen i Japan...

Andra bloggar om: vetenskap, bränder, kol, växthuseffekten

Andras motgång uppmuntrande

2007-11-24T10:35:00.001+01:00

Vad andra tjänar bestämmer hur glad du blir över din egen lön. Neurologer och ekonomiforskare har tillsammans studerat vad som händer i hjärnan när du blir belönad och vad som händer när någon annan samtidigt får en större eller mindre belöning. Endast män ingick i studien. De undersöktes i par och deras hjärnor scannades samtidigt som de skulle titta på en skärm och utföra en enklare uppgift. Om de svarade rätt på uppgiftern fick de en belöning på mellan 30 och 120 euro. De fick samtidigt veta hur den andra försökspersonen klarat sig och hur mycket han fått i belöning.

När männen svarade rätt på sin uppgift såg forskarna ökad aktivitet i belöningscentra i hjärnan (samma områden i hjärnan som aktiveras när man äter). Men, de kunde se ännu högre aktivitet hos de som lyckades med en uppgift samtidigt som den andra personen misslyckades. (Ett vetenskapligt bevis för att skadeglädjen är den enda sanna glädjen)? Forskarna kunde även se att belöningssumman som "motspelaren" fick spelade roll för hur lycklig man blev. Om man själv fick en högre belöning än den andre så syntes mer aktivitet i belöningscentra än om man fick samma summa. Man fick dock inte veta något om vad som händer i hjärnan hos den som förlorar. Är det sämre att förlora om den andra vinner än om båda förlorar? Antagligen.

Känns inte som helt oväntade resultat, men tydligen så motsäger de här resultaten den traditionella ekonomiska teorin där det enda som spelar roll för hur nöjd och glad man blir för en belöning/lön är den absoluta summan man får och inte i relation till vad andra får i belöning.

Enligt pressreleasen så har forskarna planer på att titta på samma fenomen hos kvinnor för att se om det finns några könsskillnader och även undersöka asiater för att titta på kulturella skillnader.

Är tävlingsinstinkten universell? Är det snäppet bättre att vinna samtidigt som någon annan förlorar än om alla är vinnare? Svaret beror förstås lite på situationen, vad det är man vinner, men jag skulle gissa att det är ett universellt fenomen. Skulle bli ganska förvånad om det visade sig vara någon skillnad mellan män och kvinnor eller olika kulturer.

Dagens motto: Egen framgång är bra, men underskatta inte andras motgång.

Originalartikel i Science (prenumeration krävs).

Andra bloggar om: vetenskap, forskning, ekonomi, ekonomisk teori, psykologi, neurologi, lön

Kartlägg ditt genom för ett par tusenlappar!

2007-11-21T15:28:00.000+01:00

En ny typ av företeelse inom life science business har dykt upp: företag som analyserar ditt DNA och ger dig information om din genetiska kod (=ditt genom). Dessutom ges utifrån din specifika genetiska kod information om risker att utveckla olika sjukdomar. 23andMe är ett av dessa företag. En av kvinnorna bakom företaget är gift med en av grundarna bakom google och lite av idén bakom 23andMe är att man i framtiden ska kunna "googla sitt genom". Andra liknande företag är Navigenics, som är amerikanskt precis som 23andMe. Två europeiska varianter är deCODE genetics på Island och GATC Biotech i Tyskland.

Surfar man runt på de här företagens hemsidor så är det 23andMe som ger mest information om sina tjänster. Deras pris för en kartläggning är 999 dollar (tyvärr - endast inom USA). Det de gör då är inte att de läser av hela ens genetiska kod (det kan de också göra, men då kostar det betydligt mer, hundra tusentals eller kanske till och med miljoner kronor), utan det är kring 600 000 "snippar" (SNP's = single nucleotide polymorphisms) som företaget kartlägger. En snipp är en kort sekvens av DNA´t som kan skilja sig åt mellan olika individer om de inte är nära släkt. Dessa variationer finns på många ställen i genomet och vissa av dessa variationer har av forskare blivit kopplade till sjukdomar. Genom att kartlägga någons "snipp-mönster" kan man se vilka av dessa sjukdomar den individen har förhöjd risk att få. Man kan även jämföra mönstret mot tidigare kartlagda mönster hos olika folkgrupper och på så sätt få en idé om varifrån den personen härstammar långt tillbaka i tiden.

Om man bortser från nyfikenhetsfaktorn och coolhetsfaktorn som ligger i att ha delar av sin genetiska kod på pränt, och bara tittar på nyttan av denna information. Är detta värdefull och användbar information för den enskilda individen? Tanken bakom tjänsterna är ju enligt grundarna att vem som helst ska kunna koppla sin egen genetik till den senaste forskningen kring olika sjukdomar och även få information om livsstilsförändringar som kan minska risken för dessa sjukdomar. Sanningen är att det finns ytterst få sjukdomar där vi idag känner till ett samband med en specifik gen. I de flesta fall där det finns ett samband så handlar det inte om ett direkt samband. Det är inte så att du helt säkert får sjukdomen om du har genen, utan du har en förhöjd (eller minskad) risk. Dessutom, av dessa få sjukdomar så är det ännu färre där man kan göra något i förebyggande syfte för att undvika att drabbas.

Som det ser ut idag så kan man via 23andMe få information om tio olika sjukdomar. Två av dessa är bröstcancer och prostatacancer. Dessa kan jag hålla med om att det kan vara värdefullt att få veta om man har förhöjd risk för eftersom man då kan börja screena för dem tidigt. I övrigt så är det egentligen bara två av sjukdomarna som man vet hyfsat bra vilka livsstilsfaktorer som påverkar. Det är typ 2 Diabetes och hjärtinfarkt. Där skulle man med hjälp av livsstilsförändringar eventuellt kunna påverka sjukdomsförloppet. De övriga sjukdomarna (Chron's sjukdom, MS, restless legs syndrome, typ 1 Diabetes, ventrombos och laktosintolerans) har man idag ingen väl fastställd livsstilsfaktor bakom. Förhoppningen hos företagen är förstås att listan över sjukdomar snabbt kommer att ökas på allt eftersom forskningen går framåt. Samtidigt krävs att företagen är extremt restriktiva och bara tar med forskningsresultat som är etablerade och visade av flera, oberoende forskare.

På 23andMe kan man även få information av mer kurios karaktär. T ex kan man få reda på vilken typ av öronvax man har (det finns tydligen två olika sorter: vått och lite geggigt eller torrt och flagigt). Varför inte bara ta en tops och kolla?

Det som jag tycker verkar mest spännande med den här tjänsten är att kunna se varifrån man härstammar. Själv tror jag att jag är släkt med Djingis Khan långt tillbaka i tiden och det vore ju kul om man kunde verifiera att man har lite mongoliskt blod i sig.. :-)

Från forskningssamhällets synvinkel skulle den här typen av tjänster kunna vara till nytta. Om många människor betalar för att få sina genom kartlagda skulle det innebära stora databaser med genetisk information som forskare kunde ha nytta av i sitt arbete. Men då gäller det att forskaren även kan få ut sjukdomsinformation om individerna, utan att den personliga integriteten kränks.

Erik har också skrivit om detta fenomen i sin blogg.
Artikel i Wired om 23andMe

Andra bloggar om: vetenskap, forskning, genetik, livsstil, bioteknik, bioinformatik

Hjärnan avslöjar:

2007-11-15T19:31:00.000+01:00

Forskare har lyckats deschiffrera en totalförlamad mans tankar. De opererade in elektroder i hans hjärna och följde de elektriska signalerna för att kunna läsa hans tankar. Elektroderna opererades in i det område i hjärnan som är kopplat till talet. Forskarna lyckades identifiera vad mannen tänkte under ungefär 80% av experimentet. Nästa steg är att utveckla ett datorprogram som omvandlar hjärnans signaler till ljud. Förhoppningen är att man i en inte allt för avlägsen framtid ska kunna ha en konversation med förlamade patienter.

Skräckscenariot att man skulle kunna läsa vem som helsts tankar är dock långt borta enligt forskarna. De säger att det är en stor skillnad mellan att fånga upp signaler från hjärnan som försökspersonen vill ska fångas upp och att mot någons vilja läsa dess tankar.

Artikel på BBC News

Hjärnvågor kan också avslöja smärta och smärtans intensitet.
Forskare i Storbritannien har lyckats mäta smärtintensitet med hjälp av elektroder i hjärnan. Smärta har tidigare varit problematiskt att gradera på ett objektivt sätt. Det finns skalor man kan använda sig av, tex en som heter VAS (visuell analog skala), men dessa bedömningar blir förstås väldigt subjektiva. En mer objektiv bedömning skulle kunna förbättra smärtlindring för patienter med kronisk smärta.

Än så länge är metoden med elektroderna invasiv, dvs man måste gå in i hjärnan med elektroder för att registrera hjärnvågorna. Förhoppningsvis kan den i framtiden göras icke-invasiv.

Jag undrar om den här metoden kan registrera all typ av smärta, även fantomsmärta i amputerade kroppsdelar, psykosomatisk smärta eller fibromyalgi. Syns alla typer av smärta i samma område i hjärnan? Ser det likadant ut?

Artikel från Nature News

Andra bloggar om: vetenskap, forskning, hjärnan, neurologi, smärta

Om risken att överdosera D-vitamin

2007-11-14T19:33:00.000+01:00

Det har pratats en del om D-vitamin den senaste tiden och dess positiva effekter. För någon vecka sedan skrev BBC News om en brittisk studie där man sett att D-vitamin verkar hindra nedbrytning av DNA. Detta skulle kunna sakta ner åldrandet och leda till ett längre liv.
DN skriver också om positiva effekter av D-vitamin och att solljus och fet fisk är viktiga källor till D-vitamin. De tar upp en nypublicerad svensk studie och en WHO-rapport från september. I rapporten såg man att risken att dö i förtid var 7-8% lägre bland försökspersoner som fått extra D-vitamin jämfört med övriga försökspersoner.

Artiklarna fick mig att fundera lite på riskerna med att överdosera D-vitamin. Ingen av artiklarna tog upp det faktum att D-vitamin är fettlösligt och därför lagras i kroppen om man får i sig ett överskott. Det kanske är svårt att få en överdos D-vitamin genom att äta mycket fisk eller ligga och pressa i solariet (då är det helt andra risker man utsätter sig för). Men många som läser om sådana här studier går säkert och köper kosttillskott i hopp om att förlänga livet. Då är risken större att man får i sig för mycket.

Eller?

Enligt FASS behöver en vuxen få i sig en engångsdos på 1875-2500 mikrogram D-vitamin för att det ska vara skadligt. Tittar man på apotekets multi-kosttillskott innehåller de runt 5 mikrogram D-vitamin per tablett. Den högsta koncentrationen jag hittade var ett specifikt D-vitamin kosttillskott som innehöll 25 mikrogram. Fet fisk som tex lax innehåller kring 12 mikrogram/100g lax. Ett ägg innehåller ca 1 mikrogram. Man skulle alltså behöva klämma i sig tusentals ägg eller hundratals multivitamintabletter eller laxportioner. Men nu gäller det här som sagt en engångsdos. Själva kruxet med D-vitamin är ju att det är fettlösligt och lagras i kroppen.

Hur är det då med halveringstiden på D-vitamin i kroppen?

Enligt Wikipedia ligger den på ungefär 1 månad. Det innebär att maximal dos/dag för att undvika förgiftning är betydligt lägre än 2000 mikrogram. Enligt Wikipedia är dagliga doser på upp till 60 mikrogram under lång tid ok. Alltså inte alls omöjligt att överdosera D-vitamin, men det krävs mer än att man tar något extra vitaminpiller per dag eller börjar äta lax varje dag för att man ska hamna i riskzonen.

Andra bloggar om: vetenskap, forskning, D-vitamin, kosttillskott, förgiftning

Annorlunda fossil

2007-11-12T21:14:00.001+01:00

Tyska forskare har hittat ett fossil som visar tre steg i näringskedjan. Fossilet är 300 miljoner år gammalt och innehåller en fisk som ätits upp av någon slags ödla som i sin tur ätits upp av en primitiv haj.

Originalartikel i Proceedings of the Royal Society of Biological Sciences (därifrån kommer bilden, dock krävs prenumeration).

Andra bloggar om: vetenskap, forskning, fossil, paleontologi, näringskedja

Träningsrus bra för hjärtat

2007-11-12T18:17:00.000+01:00

Visst är det skönt det där ruset man kan känna när man tränar? Det är endorfiner som utsöndras och binder till opioida receptorer och fungerar som en naturlig drog. Nu har forskare sett att de här endorfinerna verkar ligga bakom den minskade risken för hjärt-kärlsjukdomar som träning ger. Forskarna undersökte råttor som fick träna och råttor som inte tränade. Råttor som tränat fick lägre risk för hjärt-kärlproblem, men den här effekten försvann när forskarna blockerade råttornas opioida receptorer, alltså verkar det vara endorfinerna som är bra för hjärtat.

Pressrelease

Andra bloggar om: vetenskap, forskning, träning, endorfiner, hjärt-kärlsjukdom

Ekvation för att underlätta beslut om att skaffa barn

2007-11-09T21:41:00.000+01:00

Några forskare inom riskanalys och beslutsfattande har tagit fram en ekvation som ska hjälpa kvinnor att besluta när de ska skaffa barn. Ekvationen tar hänsyn till karriär- familj- och sociala aspekter, vid vilken ålder man själv känner att man vill skaffa barn och även chansen att bli med barn (fertiliteten). Använder man ekvationen så ska man komma fram till den mest optimala tidpunkten att börja försöka skaffa barn.

Konstigt nog verkar ekvationen ta ganska lite hänsyn till vid vilken ålder kvinnan själv känner att hon vill skaffa barn. I det exempel som forskarna tar upp vill en ung kvinna inte ha barn förrän vid 35-års åldern och hon tycker att karriär och familj är lika viktiga. Resultatet i det fallet blir att kvinnan borde skaffa barn mycket tidigare än vid 35 eftersom det på längre sikt rent karriärmässigt skulle vara bättre att skaffa barn tidigt i karriären. Jag är inte helt säker, men jag antar att ekvationen även tar hänsyn till hur lång utbildning man har eller har tänkt skaffa sig och vilka karriärambitioner man har.

Tyvärr så är arbetet publicerat i en tidskrift som heter Decision Analysis som jag inte har tillgång till.

Gratis abstract

Pressrelease

Andra bloggar om: vetenskap, forskning, riskanalys, beslut, karriär, familj

Robot som lekkamrat?

2007-11-06T21:36:00.000+01:00

Hur mänskliga är dagens robotar egentligen? När får vi se robotar som lärare eller fritidspersonal? Visionen är inte allt för långt bort om man ska tro forskare som tittat på barns interaktion med en japansk robot.

Forskarna har publicerat sin studie i PNAS och i studien har de låtit roboten QRIO interagera med barn i tvåårsåldern i korta sessioner under fem månaders tid. Forskarna tittade på hur barnen interagerade fysiskt med roboten, dvs vilka delar av roboten de vidrörde och hur omhändertagande de var. Interaktionen filmades också och analyserades av oberoende observatörer.

Till en början var roboten allt för långsam för att den skulle kunna interagera med barnen. Det man gjorde då var att programmera roboten så att den reflexmässigt fnittrade till när den blev klappad på huvudet. Detta verkade vara tillräckligt för att sätta igång interaktionen mellan barnen och roboten. Barnen vidrörde roboten mestadels på händerna och armarna, vilket var ett tecken på att de behandlade den som en mänsklig kompis. De var även omhändertagande om roboten, som t ex när dess batterier tog slut och den lade sig på golvet så täckte barnen över den med en filt och sade "natti natti".

Slutsatsen forskarna drar är att dagens robotteknologi kommit väldigt nära att lyckas skapa mänskliga robotar och att denna typ av robot har stor potential som exempelvis lärar-assistent.

Jag tycker det verkar som en extremt överdriven slutsats att från denna studie hävda att en sån robot inom en snar framtid skulle kunna fungera som en slags lärar-assistent i skolan. Tycker mer att det är ett bevis för att tvååringar har väldigt livlig fantasi och har svårt att skilja på vad som är en levande varelse och vad som är en programmerad leksak. Studien säger mer om barns beteende än om robotens lämplighet som mänskligt sällskap.

Det ska också påpekas att roboten till viss del styrdes i realtid av en människa och var alltså inte helt självgående. Den mänskliga operatören gav bland annat roboten instruktioner om att gå i en viss riktning eller åt vilket håll den skulle vrida huvudet.

Artikel i NewScientist

Andra bloggar om: vetenskap, forskning, robotar, barn, social interaktion

Livsstilsförändringar som skyddar mot bröstcancer

2007-09-30T20:46:00.000+02:00

Det är mycket om bröstcancer i dessa dagar. Rosa-bandet kampanjen startar nu och pågår under oktober. IFK-Göteborg kommer att spela en match i rosa tröjor som sedan kommer att auktioneras ut och pengarna går förstås till bröstcancerforskning. Globen kommer som förra året att lysas upp som ett gigantiskt rosa bröst.

I Sverige ställs ca 7000 bröstcancerdiagnoser varje år. Det innebär att 15-20 kvinnor insjuknar varje dag. Det innebär också en fördubbling av antalet diagnoser sedan 1970. Hela tiden pratas det om vikten av att regelbundet kolla sina bröst för att upptäcka cancern i tid. Men vad kan man göra för att minska risken att drabbas? I en artikel på BBC News finns några råd:

Undvik hormonpreparat under klimakteriet (största riskfaktorn bland livsstilsfaktorerna).
Banta om du är överviktig – fetma är en riskfaktor.
Rör på dig mer – minst 30 minuter fem gånger i veckan.
Drick mindre alkohol.
Amma om du får barn.

En professor som tittat på dessa riskfaktorer säger att om kvinnor börjar förändra sin livsstil nu så kommer vi år 2024 att förhindra ett av tio bröstcancerfall.

Den genetiska riskfaktorn kan man idag inte göra så mycket åt (förutom att överväga att operera bort de friska brösten innan man drabbas om man har ärftlig bröstcancer i släkten). Sen är det ju förstås åldrandet som alltid när det gäller cancer som är den största riskfaktorn och som ingen kan komma ifrån...

Andra bloggar om: vetenskap, forskning, bröstcancer, rosa bandet, livsstil

Bakterier blir farligare i rymden!

2007-09-25T10:10:00.000+02:00

Forskare har skickat upp salmonella-bakterier i rymden för att undersöka hur de beter sig och förändrar sig i denna miljö. De kom fram till att bakterierna i rymden blev mer dödliga än salmonella-bakterier på jorden.

Forskarna var nyfikna på att se hur bakterierna betedde sig i rymden, dels för att få mer kunskap om hur astronauter ska skydda sig mot bakterier uppe i rymden, och även för att förhoppningsvis få fram information som skulle kunna komma till nytta nere på jorden. Man ville också se om viktlösheten påverkade bakterier på samma sätt som människor och djur påverkas.

Bakterierna skickades upp under 12 dagar på rymdfärjan Atlantis och när de kom tillbaka till jorden tittade man på gen- och proteinuttryck och även på hur möss påverkades av dessa bakterier. Det var då man upptäckte att salmonella-bakterierna som varit uppe i rymden var tre gånger bättre på att döda möss än salmonella som inte varit i rymden.

Forskarna lyckades även komma underfund med varför bakterierna blivit farligare. Viktlösheten i rymden ledde till att vätskan som omgav bakterierna kom in i ett tillstånd som på engelska heter low fluid shear. Jag har inte lyckats hitta någon bra förklaring på vad detta är för något, men det verkar handla om att (molekylerna i?) vätskan hamnar i ett väldigt stillastående tillstånd. (Någon som vet får gärna förklara detta). Detta vätsketillstånd skulle i alla fall väldigt mycket likna vad bakterierna stöter på inne i kroppen. Vätsketillståndet gjorde att produktionen av proteinet Hfq ökade och det är antagligen detta protein som ökar dödligheten hos bakterierna. Forskarna hoppas att Hfq kan vara en nyckel till bättre behandling för att förhindra att människor dör av salmonella.

Studien borde finnas på early edition i PNAS, men jag hittar den inte än... Återkommer med länk.

Här är länken till originalartikeln i PNAS (prenumeration krävs).

Artikel på ScienceNow

Andra bloggar om: vetenskap, forskning, rymden, bakterier

26/9: Igår fanns en artikel om dessa bakterier i DN. I den artikeln skriver man att i rymden där dragningskraften är svag är inte vattnet helt stilla, utan rör sig lite grann. Jag tolkade det här med low fluid shear som att vattnet var mer stilla än under normal gravitation, men på TT verkar man ha tolkat det tvärtom. Någon som kan får hemskt gärna reda ut detta. Som Harald också påpekar i sin kommentar till det här inlägget: artikeln finns fortfarande inte på PNAS.

Myter och fakta

2007-09-20T19:24:00.000+02:00

Under health-delen i NY Times finns lite då och då en avdelning där man tar upp olika medicinska myter eller påståenden och antingen avfärdar dem som just myter eller bekräftar att det faktiskt finns ett korn av sanning bakom. Många av myterna är sådana som man aldrig ens hört talas om.

Just nu handlar den här artikeln om myten att regelbundna varma bad kan göra män infertila. Tydligen ligger det en viss sanning bakom detta. Några forskare har undersökt män som badat varmt ungefär 30 minuter varje vecka och upptäckt en koppling till minskad spermieproduktion och rörlighet. Det visade sig dock att denna infertilitet relativt snabbt kunde åtgärdas genom att männen slutade bada varmt. Spermierna fick då tillbaka sin rörlighet inom tre till sex månader.

Några andra myter/påståenden som blivit utredda i denna sektion i NY Times:

Tar mikrovågsugnen död på bakterierna i maten? Svar: Inte alltid. Det viktiga är att röra om så att värmen verkligen fördelas i hela maten.

Mörk hy skyddar mot hudcancer. Det stämmer att mörkhyade har lägre risk att drabbas av hudcancer, men om de drabbas så har de lägre chans att överleva än en ljushyad som drabbas av hudcancer.

Brunt socker är nyttigare än vitt socker. Det är inte någon större skillnad mellan brunt och vitt socker nutritionsmässigt. Den stora skillnaden är smaken.

Stress kan orsaka acne. Stress kan öka inflammation i kroppen och acne beror på inflammation i huden, så ja, stress kan orsaka acne.

Vitamin E kan ta bort ärr. Nej, det stämmer inte. I en studie var det till och med sämre att behandla ärr med kräm innehållande vitamin E än kräm utan, eftersom den med vitamin E i gav allergiska reaktioner.

Mammor med halsbränna under graviditeten får barn med mycket hår. Förvånande nog stämmer detta till viss del. I en studie såg man att mammor som haft halsbränna under graviditeten oftare fick barn med mycket hår än de som inte haft halsbränna. Detta kan förklaras av att höga nivåer av hormonet östrogen kan ge halsbränna och detta hormon har även visats påverka fostrets hårväxt.

Andra bloggar om: vetenskap, myter, medicin, fertilitet, bakterier, hudcancer, socker, stress, acne, vitamin E, graviditet

Mystiska insjuknanden efter meteoritnedslag i Peru

2007-09-19T17:04:00.000+02:00

En meteorit har slagit ned i Peru och människor som har gått nära nedslagsplatsen har blivit sjuka.

Meteoriten slog ner nära Titicaca-sjön i södra delen av Peru, nära byn Carancas. Omkring 200 människor som varit i närheten av kratern har drabbats av olika symtom som huvudvärk och illamående. Kratern där meteoriten slog ned är ca 20 meter bred och 7 meter djup. Forskare har undersökt platsen och inte hittat någon radioaktivitet och även konstaterat att det inte är en satellit som kraschat. Renan Ramirez från Perus kärnenergi-institut säger att insjuknandena kan bero på svavel, arsenik och andra ämnen i marken som smält och förångats av den enorma hettan som produceras vid ett meteoritnedslag. Människor som varit i närheten av kratern har andats in dessa ångor och på så sätt blivit sjuka.

Ingen av de drabbade har blivit allvarligt sjuk, men enligt chefen för hälsoministeriet så ska alla som insjuknat lämna blodprov och gå igenom neurologiska tester under de närmaste tre till sex månaderna för att försäkra sig om att de inte fått bestående skador.

Vissa experter ifrågasätter dock om det verkligen är en krater från ett meteoritnedslag. Caroline Smith som är meteoritexpert på Londons naturhistoriska museum säger att det ofta händer att folk ser en eldboll på himlen (inte ett helt ovanligt fenomen), går iväg för att leta efter en nedslagsplats och hittar något som egentligen är en sjö som funnits där länge, men tror förstås att en meteorit slagit ner. En sådan sjö med mycket sedimenterat organiskt material skulle dessutom kunna avge gaser som ger liknande symtom som man sett i dessa fall.

Artikel i DN
Artikel 1 BBC News
Artikel 2 BBC News

När jag skulle skriva det här inlägget blev jag osäker på om det heter meteor eller meteorit. I DNs artikel hade man nämligen använt ordet meteor, medan BBC använder ordet meteorite. Kollade på wiki och meteorit verkar det heta när stenen ramlar ner på jorden, medan den kallas meteor när man ser den på himlen som ett ljussken. Alltså borde man kalla det för meteorit i detta sammanhang.

Andra bloggar om: vetenskap, meteorit, Peru

Begäret efter choklad

2007-09-15T13:16:00.000+02:00

Har ni också undrat varför man kan känna ett sånt sug efter choklad, att man nästan blir beroende av choklad? Tydligen så beror det inte på något särskilt ämne som finns i chokladen utan det är själva attityden till choklad som sätter fart på begäret.

Peter Rogers är professor i biologisk psykologi i England och han har forskat på det här med varför så många människor suktar efter just choklad. Han gav försökspersoner smaklösa kapslar med antingen cacao-pulver eller bara stärkelse i. Han frågade sedan försökspersonerna om de kände sig upprymda efteråt. Det enda som försökspersonerna kände var att de blev lite uppiggade, men ingen eufori. Många av ämnena i choklad finns dessutom i annan mat som inte alls har samma dragningskraft. Rogers slutsats och förklaring till suktandet efter choklad är att det är det förbjudna med choklad som lockar oss. Vi brottas med begäret efter choklad, men tvingar oss själva att låta bli eftersom det är onyttigt. Det är denna ouppfyllda längtan som leder till beroendet enligt Rogers.

Han har även ett tips för hur man ska ta sig ur choklad-beroendet: tänk på frukt istället varje gång du börjar tänka på choklad så kanske begäret skiftar till frukt istället.

Yeah right…

Artikel på BBC News

Andra bloggar om: vetenskap, forskning, choklad, begär

Snooza eller inte?

2007-09-12T21:02:00.000+02:00

Jag har funderat ett tag nu kring det här med att snooza. Alltså, finns det någon forskning kring hur man påverkas av att ställa fram väckarklockan flera gånger på morgonen och på så sätt ligga och dra sig några minuter extra, ibland kanske en halvtimme extra eller mer? Har sökt runt lite på nätet efter något vetenskapligt om detta, vilket var lättare sagt än gjort eftersom snooze på engelska främst verkar syfta på att ta sig en tupplur. Dock lyckades jag hitta en gammal artikel på något som hette ScienCentralNews. Där berättar en amerikansk professor som forskar inom neurovetenskap om vad som händer i hjärnan när man snoozar:

I hjärnan finns speciella neuron som producerar ämnet orexin. Det är orexinet från dessa neuron som får oss att vakna. Neuronen som producerar orexin skickar signaler till andra neuron som producerar acetylkolin. Dessa acetylkolin-neuron är särskilt aktiva när man är vaken och fysiskt eller mentalt aktiv och kallas aktivitets-neuron. Om aktivitets-neuronen fått orexin-signaler och man dessutom är fysiskt eller mentalt aktiv så skickar de i sin tur tillbaka signaler till orexin-neuronen i en slags positiv feedback-loop. Så, ju mer aktiva neuronen är, desto lättare att hålla sig vaken. För att denna feedback-loop ska komma igång så krävs alltså att man aktiverar sig fysiskt eller mentalt, t ex tar sig upp ur sängen. När man snoozar kommer inte den här feedback-loopen igång ordentligt och man är varken vaken eller sover.

Enligt en annan artikel i NY Times finns det en del nackdelar med att snooza. En forskare som heter Edward Stepanski förklarar att sömnkvalitén inte blir särskilt bra under den tid som man snoozar. Ställer man klockan för tidigt och istället snoozar länge så förlorar man mycket av REM-sömnen, vilket försämrar ens mentala kapacitet under dagen. Slutsatsen från den artikeln blir att det är ok att snooza en gång, men inte under så lång tid att det blir en signifikant del av den totala sömtiden.

Alltså, snooza lagom!

Andra bloggar om: vetenskap, forskning, sömn, snooza

Att välja livspartner –Kvinnans utseende avgörande

2007-09-11T21:42:00.000+02:00

Hur väljer vi människor egentligen partner? Vilka egenskaper är viktiga för vårt val och hur mycket spelar vår bild av vår egen attraktionskraft in när vi väljer?
En vetenskaplig studie har nyligen publicerats i PNAS där man med hjälp av frågeformulär studerat hur 20 kvinnor och 26 män valt potentiella partners under en speed-dating-session.

Om man ser på processen med att välja partner utifrån ett evolutionärt perspektiv så borde, enligt evolutionspsykologerna, män välja unga, fertila och trogna kvinnor och kvinnor borde välja män med hög status som är resursstarka och engagerade i förhållandet. För att få en partner med önskvärda egenskaper får man "förhandla" genom att erbjuda sina egna önskvärda egenskaper. Denna princip kallas ”potentials-attract”.

En annan teori om hur man väljer säger att människor väljer partners som har lika hög eller låg status som de själva eller är lika attraktiva eller oattraktiva (”likes-attract”).

I studien som utförts i Tyskland har alltså kvinnor och män fått fylla i frågeformulär före en speed-dating-session. I frågeformuläret fick deltagarna sätta poäng på olika egenskaper hos sin idealiske partner och även värdera hur viktiga dessa olika egenskaper var. De egenskaper som fanns med på listan var: utseende, ekonomisk status just nu, ekonomisk status i framtiden, social status, hälsa, längtan efter barn och lämplighet som förälder. De fick även bedöma hur de själva låg till på de olika egenskaperna, allt enligt en 9-gradig skala.
Männen och kvinnorna fick under dating-sessionen prata med varandra i 5 min och därefter bestämma om de ville träffa personen igen eller inte.

Frågeformulären jämfördes sedan med vilka män/kvinnor man verkligen valde att vilja träffa igen.
De slutsatser man drog från dessa jämförelser var:

Män och kvinnor som värderat sig själva högt hade högre krav på sina dejter.
Vad män och kvinnor säger att de söker hos en partner stämmer inte överens med vad de sen verkligen väljer.
Kvinnors uppfattning om sitt eget utseende bestämde till stor del vilka män de valde.
Männen valde kvinnor främst utifrån kvinnornas utseende och inte baserat på hur attraktiva de tyckte att de själva var.

Alltså, både männens och kvinnornas val påverkades av kvinnans utseende.
Forskarna diskuterar en del kring fenomenet att kvinnor är mer kräsna än män när de väljer potentiella partners. Män "stöter på" i princip alla kvinnor över en viss attraktionsnivå, oberoende av hur attraktiva männen anser sig själva vara. Kvinnor är mer kräsna än män, precis som i djurvärlden där hanarna ofta måste konkurrera ut varandra för att honorna ska välja dem.

Man kan ju tycka att det känns väldigt kort med 5 minuter för att bestämma om någon är en potentiell partner eller inte, men enligt forskarna har olika studier visat att människor är förvånansvärt snabba på att bilda sig en korrekt uppfattning om andra. (Vad man nu menar med en korrekt uppfattning om)...

Om man ska tolka detta utifrån "potentials-attract" eller "likes-attract" teorierna så verkar den evolutionärt fördelaktiga "potentials-attract" gälla i praktiken, alltså för den man verkligen väljer, men "likes-attract" gäller för det man säger att man letar efter hos en partner.

Det är ju hopplöst. Hur mycket vi än försöker vara moderna och civiliserade människor så är det fortfarande våra djuriska instinkter som styr... :-)

Artikel i PNAS (prenumeration krävs)

Andra bloggar om: vetenskap, forskning, evolution, psykologi, livspartner, speed-dating

Tropisk sjukdom i Europa

2007-09-08T10:58:00.000+02:00

Ett virus som tidigare bara förekommit i tropiska länder har under sommaren drabbat två små byar i Italien. Viruset ger upphov till en sjukdom som heter Chikungunya. Sjukdomen är oftast inte dödlig men ger hög feber, kliande utslag, huvudvärk och riktigt besvärlig ledvärk.
Det här viruset sprids av asiatiska tigermyggor och det läskiga är att dessa myggor även kan sprida West Nile-virus och Dengue-feber. Det är ännu för tidigt att säga om dessa myggor fått permanent fäste i Europa.

Det här viruset har tidigare haft utbrott på Madagaskar och turistparadiset Seychellerna.

Artikel på ScienceNow.

Andra bloggar om: vetenskap, myggor, tropiska sjukdomar

Long time no see

2007-09-07T21:02:00.001+02:00

Billy är gud!
(Bilden kommer från www.smashingpumpkins.com)

Ojoj vilket långt semesteruppehåll det blev med bloggen, och vad svårt det är att komma igång och skriva igen. Jag skyller på semester, Smashing Pumpkins-feber och lägenhetsköp. Först var det fyra veckors välbehövlig semester som avslutades med en helt fantastisk och grymt efterlängtad Smashing Pumpkins konsert. En välavvägd dos av hårt gitarrmangel, aukustiskt med bara Billys röst och gitarren och även en del sköna gitarrflummerier (dock var flummeriet i Heavy Metal Machine lite vääl utdraget).

Sen tog det några veckor att komma ner på jorden igen och då var det dags för budgivningar och lägenhetsköp..

Andra bloggar om: semester, Smashing Pumpkins, Billy Corgan, konsert

"Skräp-DNA" kanske har en funktion trots allt..

2007-06-14T21:43:00.000+02:00

Forskare inom ett nätverk som kallas ENCODE (Encyclopedia Of DNA Elements) har tittat närmare på vårt genom och sett att det kanske inte är så enkelt uppbyggt som man tidigare trott.

Sedan april 2003 då HUGO-projektet blev klart har man känt till att det mänskliga genomet innehåller 22 000 gener. En gen är en DNA-sekvens som kodar för ett protein, alltså en proteinkodande sekvens. Den proteinkodande delen av DNAt motsvarar endast ca 2% av det totala DNA-materialet som finns i varje cell i kroppen. Resterande icke-kodande 98% av DNAt har man tidigare trott vara skräp som inte har någon funktion. De nya data som nu kommit fram inom ENCODE-gruppens forskning tyder på att en mycket större del av detta skräp-DNA än man tidigare trott utför viktiga funktioner, såsom att reglera när och hur mycket olika gener ska uttryckas.

Forskarna fokuserade på en representativ del av genomet motsvarande 1% av den totala DNA-sekvensen. Det är ett mycket stort projekt med 35 olika forskargrupper inblandade som använt olika metoder för att studera denna 1% av genomet. Resultaten publiceras i en artikel i Nature och 28 (!) artiklar i Genome Research. Denna massiva datagenerering är bara ett pilotprojekt och tanken är att följa upp med liknande studier på resterande 99% av genomet.

Resultaten motsäger tidigare hypoteser om att genomet är ett hav av skräp-DNA med små öar av kodande sekvenser på några olika ställen. Istället tyder dessa nya data på att genomet innehåller väldigt få sekvenser som är helt oanvända och att det är ett mer komplext nätverk av gener och icke-kodande DNA som samverkar.

Känns ganska skönt att man inte går omkring och släpar på en massa onödigt DNA som inte har någon funktion. Det verkade ju väldigt ineffektivt.

Pressrelease på ScienceDaily
Pressrelease på EurekAlert
Artikel på BBC News
Originalartikel i Nature (gratis)
Kommentar i Genome Research om projektet

Andra bloggar om: vetenskap, forskning, HUGO, ENCODE, DNA, gener

Pappas famn lika bra som mammas

2007-06-13T07:40:00.000+02:00

Svenska forskare visar att hud-mot-hud-kontakt mellan nyfödda och deras pappa ger lika bra tröst och lugnande effekt som hudkontakt med mamma.

I studien ingick 29 friska fullgångna nyfödda som fötts med planerat kejsarsnitt. De nyfödda slumpades in i två olika grupper. I den ena gruppen fick de nyfödda ligga i en barnsäng bredvid pappa och i den andra gruppen fick de ligga på pappas bröst. De som fick ligga på pappas bröst grät inte lika mycket och var mer lugna än de som låg i barnsängen.

Forskarna anser också att den här tidiga hudkontakten inte bara är lugnande utan också bra för att lära barnet leta efter bröstet och börja amma.

Så, om mamman inte är i form för att ta hand om barnet direkt efter förlossningen så är pappan helt klart ett bättre alternativ än att lägga barnet ensam i en säng. Och vem hade trott något annat egentligen?

Pressrelease på ScienceDaily
Originalartikeln (Pren. krävs)

Andra bloggar om: vetenskap, forskning, neonatalvård, nyfödda, pappa, kejsarsnitt, hud

Sitter språket i generna?

2007-05-31T21:55:00.000+02:00

Jag minns att jag för länge sedan fnös åt en kompis som tyckte att jag borde ha lättare att lära mig finska för att min pappa är från Finland och jag "har det i generna", oavsett att han aldrig pratat finska med mig.

Kanske låg det ändå något i hennes resonemang...

De flesta språk är uppbyggda på samma sätt med konsonanter och vokaler. Men vissa språk har olika toner eller accenter på vokalerna som kan ge helt olika betydelser. Typexemplet på ett sådant språk är kinesiskan. Där finns 3-6 olika sätt att uttala varje vokal på (beroende på hur man räknar och vilken del av Kina man är i). Svenskan är ett gränsfall och har vissa inslag av detta, som märks på vad som kallas grav accent och akut accent. Ett exempel på grav accent och akut accent är skillnaden i uttal mellan ordet tomten (som kommer på julafton) och tomten (bestämd form av tomt). Den första tomten är exempel på grav accent och den andra tomten är akut accent.

Den här typen av språk kallas "tone-languages" på engelska (engelska är förövrigt inte ett sådant språk) och förekommer främst i Afrika söder om Sahara, i Sydostasien och Centralamerika. I Europa, Nordafrika och Australien är dessa typer av språk ovanligt, bortsett från några undantag (som t ex norskan, svenskan, lettiskan och serbo-kroatiskan i Europa).

Nu har forskare hittat ett samband mellan två specifika gener och om man pratar ett tonspråk (verkar vara den svenska benämningen på "tone-language") eller inte. Deras hypotes är att närvaro eller frånvaro av dessa gener har bestämt vilka kulturer som utvecklat tonspråk och vilka som utvecklat icke-tonspråk. Nästa steg i deras forskning för att stärka hypotesen är att ta reda på om dessa gener påverkar förmågan att lära sig tonspråk hos enskilda individer.

Artikel på ScienceNow
Originalartikel i PNAS (prenumeration krävs)
Wikipedia om akut och grav accent i svenska språket
Engelska Wikipedia om tonal languages

Andra bloggar om: vetenskap, forskning, språk, genetik

Vaccin mot fågelinfluensa på g

2007-05-29T18:08:00.001+02:00

Det har varit väldigt tyst nu ett tag kring fågelinfluensan. Den stora pandemin som pressen haussade upp och försökte skrämma oss med har ännu inte brutit ut. Om det nu skulle ske så verkar det finnas en räddning för mänskligheten inom räckhåll...

Forskare i Schweiz, Vietnam och USA har isolerat antikroppar från människor som blivit infekterade med fågelinfluensan men överlevt. Dessa antikroppar har visat sig kunna stoppa sjukdomen hos möss som infekterats med fågelinfluensa. Det finns stort hopp om att detta skulle kunna fungera även i människa. Det verkar som att antikropparna skulle kunna användas både preventivt, som vaccin, men även som behandling tidigt i sjukdomsförloppet tillsammans med antiviral behandling.

Antikroppar mot fågelinfluensan har tagits fram tidigare, men det här är första gången som antikropparna tagits fram från människa.

Den svaga punkten med detta eventuella vaccin är att det ligger i influensavirusets natur att vara föränderligt. Mutationsfrekvensen är hög och har väl viruset ändrat sig och blivit mer farligt och även lyckats få egenskapen att smitta från människa till människa, ja då kanske inte detta vaccin skyddar längre. När det gäller den antivirala behandlingen (Tamiflu) som är vad man använder idag mot fågelinfluensa så har man sett att vissa virusstammar redan blivit resistenta mot detta läkemedel.

Lite fakta om fågelinfluensan:

Det finns många olika varianter av viruset, men den som kallas H5N1 är den variant som är farligast för människor.
Det första fallet av fågelinfluensa hos människa inträffade i Hong Kong 1997.
Enligt WHO´s hemsida har hittills 307 människor smittats av H5N1 varav 186 personer dog.
Det är väldigt svårt för människor att bli infekterade och i princip alla som blivit infekterade hittills har varit personer som jobbat med fågeluppfödning.
Det är väldigt ovanligt att fågelinfluensan smittar från människa till människa.

Artikel från BBC News
Artikel i New Scientist
WHO senaste nytt om fågelinfluensan

Andra bloggar om: vetenskap, forskning, fågelinfluensan, vaccin, tamiflu

Vatten med antibakteriella egenskaper

2007-05-24T19:22:00.000+02:00

Ett företag i Californien (Oculus) har utvecklat en produkt de kallar Microcyn som ska kunna användas som ett bakteriedödande medel i sår hos exempelvis diabetespatienter.

Microcyn består av vatten med oxyklorin-joner (det engelska ordet är oxychlorine och det verkar inte vara en specifik jon, utan en familj av joner). Jonerna kan ta sig in i bakterier och ta kål på dem. Kroppens egna celler skadas inte eftersom de flesta av kroppens celler sitter ihop och Microcyn kan bara döda celler som inte sitter ihop med varandra (antagligen inte så hälsosamt om man skulle få in substansen i blodbanan dock..). Normalt innehåller vatten hydroxyljoner (OH^-) och vätejoner (H⁺) tillsammans med vattenmolekyler (H₂O). För att framställa det "superoxiderade" vattnet som Microcyn består av låter man destillerat vatten passera över ett membran som innehåller natriumkloridjoner.

Substansen appliceras direkt på såret och har testats i kliniska prövningar på diabetespatienter. Resultaten visar att sår hos patienter med diabetes läkte snabbare om patienten behandlades med Microcyn och antibiotika jämfört med jod och antibiotika.

Klorin innehåller också oxyklorinjoner, men i större mängd än Microcyn. Trots det så är Microcyn mer effektivt för att döda bakterier, men mindre skadligt för kroppen.

Artikel på BBC News

Artikel i New Scientist

Andra bloggar om: vetenskap, forskning, sår, diabetes, behandling

Veckans vetenskapliga mattips

2007-05-19T10:38:00.000+02:00

Mycket av veckans forskning om hälsa och diet kretsade kring cancer, och av någon anledning särskilt kring prostatacancer.

Det blev känt att ett för högt intag (mer än 7 tabletter per vecka) av multivitamin ökar risken för dödlig prostatacancer. Det gick dock inte att komma fram till vilken vitamin eller mineral som var skadlig eftersom många av männen som tog mer än rekommenderad dos av multivitamin även tog ytterligare kosttillskott, som t ex selen, betakaroten och zink.

Tomatens anticancerogena effekt omvärderades. Tidigare har man trott att lykopen som är en antioxidant som finns i tomater kunde skydda mot prostatacancer, men nu visar en stor studie att så inte är fallet.

Broccoli däremot innehåller mycket sulforafan som har en väldigt potent anticancerogen effekt enligt en amerikansk studie. Ämnet finns även i bok choy och brysselkål, men allra mest finns i broccoligroddar. I en annan studie har man tittat på hur tillagning och förvaring av broccoli påverkar innehållet av anticancerogena ämnen. De ämnen man tittade på var glukosinolater, som finns i broccoli och som av kroppen kan brytas ned till just sulforafan. Forskarna såg att kokning (30 min) tog bort mer än hälften av glukosinolat-innehållet i broccolin. Den effekten kunde inte ses av stekning eller tillagning i microvågsugn. Förvaring av broccoli i kylskåp under en vecka ledde inte till någon nämnvärd förlust av glukosinolat-innehåll.

BBC News skrev i veckan om "functional foods" och att det kan finnas risker med detta som man tidigare varit omedveten om. Man vet t ex inte så mycket om vad som händer i kombination med olika läkemedel. Ett exempel som tas upp är produkter som ska minska upptaget av kolesterol i tarmen. Det är inte utrett hur sådana produkter påverkar eller interagerar med läkemedel som tas mot förhöjt kolesterol.

Just nu pågår en konferens på University of Nottingham som handlar om mathistoria. Det är arkeologiinstitutionen som anordnar konferensen. Tittar man runt på abstracten så finns det många roliga och intressanta ämnen. Det handlar om allt från matvanor i Pompeji till hur narkotiska substanser användes kring medelhavet under bronsåldern.

Det konstaterades att många föräldrar oroar sig i onödan för sina barns jordnötsallergi. Många barn får varje år veta att de är allergiska mot jordnöt genom ett så kallat pricktest. Ett positivt pricktest behöver dock inte innebära att barnet inte kan äta jordnötter. Mycket oro och lidande skulle kunna undvikas om man kunde göra en så kallad provokation på de barn som fått positivt pricktest mot jordnöt, dvs att man under medicinsk övervakning ger barnet lite jordnöt för att se om barnet får någon allergisk reaktion.

Ett broccoli-recept (utan kokning!).

Andra bloggar om: vetenskap, forskning, mat, broccoli, tomat, functional foods, allergi

Ökar husdjur risken för att utveckla allergi?

2007-05-09T21:12:00.001+02:00

Hur är det nu, är det bra eller dåligt att växa upp med husdjur ur allergisynpunkt? Är det lägre risk att bli kattallergisk om man hade katt som barn, eller tvärtom?

Frågan är inte helt lätt att svara på. Det finns forskningsdata som pekar i båda riktningar. I förra veckan publicerades en ny studie som spär på förvirringen ytterligare. I studien visas att kontakt med katt under spädbarnstiden ökar risken för allergisk sensibilisering upp till två års ålder, men vid sex års ålder syns inte effekten längre. Flera tidigare studier har visat motsatt effekt av exponering för husdjur under barndomen, alltså att det skyddar mot senare utveckling av allergi. T ex en svensk studie som visade att barn som exponerats för husdjur under sitt första levnadsår hade lägre risk för allergi vid 7-9 år och astma vid 12-13 år.

För mig är den nya studien inte särskilt övertygande som argument mot att skaffa katt om man planerar att bli förälder (och definitivt inget argument för att göra sig av med katten om man redan har en). I studien hittades inget samband mellan exponering för katt och utveckling av allergiska symtom. Det man visar i studien är att risken för att vara sensibiliserad mot katt vid två års ålder ökar om man innan dess varit i kontakt med katt. Allergisk sensibilisering innebär att man har allergiantikroppar (IgE), i det här fallet mot katt. Många människor går omkring med allergiantikroppar hela livet, men utan att ha några symtom. (Av egen erfarenhet och av slutsats från andras data skulle jag vilja säga att kring en fjärdedel av alla icke-allergiker i västvärlden faktiskt har allergiantikroppar, men inga symtom). Dessutom försvann risken för sensibilisering vid sex års ålder. Det verkar alltså som att många av barnen som var sensibiliserade vid två år sedan växte ifrån sin allergi istället för att utveckla symtom.

Min slutsats är att det fortfarande inte finns belägg för att kontakt med husdjur under barndomen skulle öka risken för utveckling av allergi senare i livet.

Pressrelease från Science Daily
Originalartikeln i Journal of Allergy and Clinical Immunology (gratis)

När jag ändå skriver om husdjur och allergi: DN skriver att hundar (tikar) som äter hemlagad mat har mindre risk att få allergiska valpar än de som äter vanlig hundmat på burk. Det är en doktorand från SLU som har skrivit en avhandling om detta och den kommer att försvaras på fredag.

Andra bloggar om: vetenskap, forskning, allergi, husdjur, katt, hund

Veckans vetenskapliga mattips

2007-05-04T11:09:00.000+02:00

Eftersom jag tycker om mat och mycket av de forskningsresultat som presenteras i media handlar om just mat på olika sätt, så tänkte jag börja med ett återkommande blogginläggstema. Tanken är att sammanfatta de olika dietforsknings-resultat som kommit i pressreleaser och olika dagstidningar under veckan. (Kanske inte blir varje vecka, men nån gång då och då i alla fall).

Under veckan som gått har man kunnat konstatera att nötter kan vara bra för hälsan på flera olika sätt. Pistagenötter är bra för hjärtat dels för att det sänker det dåliga kolesterolet, men även för att det kan minska kroppens reaktion på stress. En diet med ett par nävar pistagenötter om dan visade sig minska kvoten dåligt kolesterol/bra kolesterol och även minska effekten av olika typer av stress på blodtrycket. I en annan studie har man sett att macadamianötter har liknande positiva effekter på kolesterolet som mandel och valnötter. (Dock gjordes jämförelsen mellan en hälsosam diet innehållande macadamianötter med en amerikansk standarddiet, så egentligen kan man inte säga att de goda resultaten berodde på nötterna).

Ämnen som finns i grönt te kan hindra neurotoxiciteten hos proteiner som utsöndras från HIV-virus och som brukar orsaka demens hos HIV-patienter. Studien har gjorts på möss och ämnet är en antioxidant som förkortas EGCG.

Kaffe har tillskrivits en hel del negativa hälsoeffekter tidigare, men nu har det dykt upp forskningsresultat som visar positiva effekter som kanske uppväger dessa, eller till och med helt förändrar synen på kaffets hälsoeffekter. Exempel på sjukdomar vars risk minskar om man dricker kaffe är alzheimers, parkinsons, njursten, gallsten och depression. När det gäller cancer finns många studier på kaffets eventuella inblandning. Tidigare har man trott att kaffe möjligtvis ökar risken för tjocktarmscancer, men nu verkar nya data peka i motsatt riktning. De enda cancerformer där man fortfarande tror att kaffe kan öka risken är leukemi och magcancer.

I en studie på råttor har man sett att körsbär sänker det totala kolesterolvärdet, blodsockernivån och minskar fettinlagringen i levern. Råttorna fick en kolhydratrik diet utan några körsbär eller med 1 eller 10% "körsbärspulver". Både 1% och 10% körsbär gav positiv effekt. Om effekten är liknande för människor är en diet innehållande 1% körsbär ganska rimligt, jämfört med vissa andra djurstudier där man sett positiva effekter av olika dietfaktorer, men där mängden varit helt orimlig för en människa att få i sig.

För att fortsätta på temat positiva effekter så har ägget fått en hel del positiv uppmärksamhet den senaste veckan. En studie visar att överviktiga kvinnor som äter två ägg till frukost och en viktminskningsdiet går ner mer i vikt än de som åt en "bagel-frukost" med samma kaloriinnehåll tillsammans med viktminskningsdieten. Det var dock ingen skillnad i kolesterolvärde mellan dessa två grupper. Dessutom har man upptäckt att ägg innehåller ett ämne som heter kolin som är viktigt för hjärnan och minnet. I en amerikansk studie var det bara 10% som fick i sig den rekommenderade dagliga dosen av kolin. Den rekommenderade dagliga dosen enligt amerikanska livsmedelsverket är tydligen kring 400 mg/dag för kvinnor och 500 för män. Två ägg innehåller hälften av det, så mycket ägg blir det för att få i sig den dagliga dosen!

På svenska livsmedelsverkets hemsida finns inget rekommenderat dagligt intag av kolin, dock står det på finska livsmedelssäkerhetsverkets hemsida att: "Eftersom kolin inte är ett essentiellt näringsämne, har inga intagsrekommendationer fastställts för kolin". Så ta den amerikanska rekommendationen med en nypa salt! ;)

Ett passande recept för helgen?

Andra bloggar om: vetenskap, forskning, mat, nötter, ägg, kaffe, körsbär, te, recept

Får det lov att vara en soppa före maten?

2007-05-02T19:13:00.001+02:00

En mager soppa före maten kan vara ett bra sätt att minska kaloriintaget och gå ner i vikt.

Att äta en lågkalori-soppa före maten kan minska mängden mat och därmed även mängden kalorier man äter under den måltiden. Detta har visats i en studie från Penn state university. I studien fick deltagarna antingen äta en normal lunch eller lunch med en mager soppa innan. Resultaten visar att de som åt soppa före lunchen minskade sitt totala kaloriintag under lunchen med 20% (då är förstås även kalorierna i soppan inräknade).

Soppan innehöll alltid samma ingredienser: Kycklingbuljong, broccoli, blomkål, potatis, morötter och smör. Forskarna testade även olika konsistenser på soppan för att se om det hade någon effekt på det totala kaloriintaget under måltiden. Man testade soppor där grönsakerna var mer eller mindre finfördelade och hypotesen var att man skulle bli mer eller mindre mätt av olika konsistenser. Så var dock inte fallet, försökspersonerna blev lika mätta oberoende av konsistensen på soppan.

Intressant teori att man skulle få olika mycket mättnadskänsla beroende på konsistensen på det man äter. Hypotesen verkade vara att med en tjockare konstistens på soppan eller ökat tuggmotstånd så skulle man bli mer mätt. Rent logiskt borde det bara vara volymen på det man äter som bestämmer hur mätt man blir, i alla fall den direkta mättnadskänslan. Det är ju uttänjningen av magsäcken som ger mättnadskänslan. Då borde inte konsistensen spela så stor roll, vilket det ju också visade sig att den inte gjorde..

Pressrelease från EurekAlert

Andra bloggar om: vetenskap, forskning, mat, viktminskning, soppa

Konsten att få läkemedel att nå hjärnan

2007-05-01T16:26:00.000+02:00

I förra veckan publicerades en studie i PNAS som visar en ny metod för att leverera läkemedel till hjärnan. Hjärnan skyddas av blod-hjärnbarriären, vilket gör det problematiskt att få in effektiva doser av läkemedel i detta organ.

Blod-hjärnbarriären skyddar hjärnan från att utsättas för farliga substanser och mikroorganismer. Skyddet består i att blodkärlen i hjärnan ser annorlunda ut än på andra ställen i kroppen. Cellerna i kärlen sitter mycket tätt ihop och speciella celler i hjärnan (astrocyter) bildar också ett skyddande lager utanpå blodkärlen. De enda ämnen som passivt kan ta sig över denna barriär är i princip syre, koldioxid och glukos (även alkohol kan ta sig över, så skyddet är inte helt perfekt). Andra ämnen som hjärnan behöver tar sig in via specifika receptorer på cellytan av kärlen.

Tyvärr så leder denna barriär till problem när det gäller att ta fram läkemedel som verkar på hjärnan. Det finns inte särskilt många läkemedel som kan ta sig över barriären och in i hjärnan. Många forskare jobbar på att hitta lösningar för detta problem och en hel del framsteg har gjorts, men fortfarande finns inga bra läkemedel för behandling av t ex alzheimers, hjärntumörer, stroke eller autism.

Några exempel på olika lösningar som används idag för att komma runt problemet med blod-hjärnbarriären:

Neurokirurgiska lösningen: Injektioner direkt i cerebrospinalvätskan, den vätska som finns i ryggraden och som även omger hjärnan, eller ännu mer direkta injektioner i hjärnan. Den här approachen kan fungera lokalt i hjärnan, men oftast kommer läkemedlet fortfarande inte åt hela hjärnan.

Kemiska lösningen: Inkapsling av läkemedlet i liposomer eller nanopartiklar. Fungerar hyfsat bra för att få in läkemedlet i hjärnan, men problemet är att upptaget ökar även i andra organ i kroppen.

Ta sig förbi blod hjärnbarriären: Administrering av läkemedlet i näsan har testats med ganska dåligt resultat.

Tillfällig öppning av blod-hjärnbarriären: Injektion av t ex bradykinin tillsammans med läkemedlet i halspulsådern. På detta sätt öppnar man tillfälligt blod-hjärnbarriären. Detta är förstås ett ganska farligt tillvägagångssätt eftersom andra oönskade ämnen då också kan ta sig över barriären.

Den senaste typen av lösning på problemet är att man kan koppla sitt läkemedel till ett kroppseget ämne som normalt kan ta sig över barriären via specifika receptorer. Exempel på såna ämnen är insulin, transferrin och ApoB. Det finns flera läkemedel ute på marknaden som använder denna mekanism. Problemet med den här approachen har varit att läkemedlet inte är så långlivat inne i kroppen, så man måste injicera det upprepade gånger för att få in tillräckligt stor dos i hjärnan.

Den nya studien visar ett sätt att förbättra den här metoden. Man använder sig av ett virus som man kopplar ihop med en gen som uttrycker det protein som man vill använda som läkemedel, och som är kopplat till ApoB. Det här viruset kan lämna ifrån sig ”läkemedels-genen” till celler i kroppen. På så sätt kommer kroppen själv att producera läkemedlet som kan ta sig in i hjärnan och utöva sin effekt. Då slipper man de upprepade injektionerna och kroppen sköter i princip själv doseringen av läkemedlet. Detta fungerar förstås enbart om läkemedlet i fråga är ett protein. Ett ganska stort problem med den här typen av tillvägagångssätt är att immunförsvaret troligtvis kommer att reagera på det protein som produceras. Då kommer proteinet att tas om hand av immunförsvaret och inga stora doser kommer komma så långt som till hjärnan.

Trots de uppenbara begränsningarna så är metoden ett till steg på vägen mot bättre läkemedel mot neurologiska sjukdomar som faktiskt utgör 30% av alla sjukdomar i världen idag.

Kommentar i PNAS om studien (pren. krävs)

Andra bloggar om: vetenskap, forskning, läkemedel, hjärnan, blod-hjärnbarriären

Mjällmedel mot epilepsi eller nagelsvampsmedel mot cancer?

2007-04-27T22:29:00.000+02:00

Två ganska vardagliga läkemedel har fått helt nya användningsområden tack vare forskning från två olika forskargrupper på Johns Hopkins universitet.

Mjällmedlets (substansen heter zinc pyrithione på engelska) nya användningsområde upptäcktes av en forskargrupp inom neurovetenskap och nagelsvampsmedlets (itraconazole) cancerhämmande effekter upptäcktes av forskare inom farmakologi. Nagelsvampsmedlet har visat sig kunna förhindra kärltillväxt. Eftersom tumörer behöver nya kärl för att kunna växa tror forskarna att medlet skulle kunna fungera som behandling mot cancer. Mjällmedlets effekt är att det kan ”laga” ett trasigt protein som finns på nervceller och som ofta är trasigt hos epileptiker. Forskarna tror att medlet skulle kunna hindra epileptiska störningar i nervimpulserna.

Man undrar hur det går till när de gör sån här forskning för att hitta nya läkemedel. Det gäller nog att inte vara överdrivet systematisk eller bara testa ämnen som man verkligen tror har rätt egenskaper. Jag menar, mjällmedel mot epilepsi låter ju ganska otippat. För att inte tala om nagelsvampsmedel mot cancer...

I båda de här fallen har forskarna utgått från sjukdomen och letat substanser med bra egenskaper. I fallet med mjällmedlet verkar det vara så att forskarna kommit på ett smart system där man kan testa olika substansers effekt på en viss typ av protein som man vet är inblandat i epilepsi. På det sättet kunde forskarna testa tusentals olika substanser och vaska fram mjällmedlet som ett tänkbart läkemedel. Ämnet verkar bara ha bara testats på celler än så länge. Nagelsvampsmedlet togs fram genom tester av 2400 olika läkemedel på celler från navelsträngsblod från människa. Sedan har substansen även testats på möss med extrem kärltillväxt och visade sig fungera bra för att hindra kärltillväxten.

Ett annat roligt sammanträffande i sammanhanget är att både itraconazole och zinc pyrithione är anti-svampmedel (mjäll är ju som bekant en svamp). Anti-svampmedel verkar kunna användas till mycket..

Pressrelease om nagelsvampsmedlet

Pressrelease om mjällmedlet

Andra bloggar om: vetenskap, forskning, läkemedel, medicin, mjäll, cancer, epilepsi

Apropå forskningsfusk

2007-04-25T13:19:00.000+02:00

Jag reagerade på en sak Karin Bojs skriver i sin krönika i DN om forskningsfusk. I krönikan tar hon bland annat upp den kinesiska gästforskaren i Umeå vars forskningsfusk nyligen blivit avslöjat. Det jag reagerar på är att hon verkar förvånad över att gästforskaren på egen hand fick behandla data. Jag tycker inte att det låter som något orimligt eller ens särskilt konstigt att en forskare helt själv analyserar sina data.
Visst diskuterar man oftast sina data med medförfattarna, men det är egentligen inte något som hindrar en från att stryka några värden här och där som inte passar ihop med resten av data innan man gör sin statistik (vilket verkar vara just vad kinesen gjorde).

Det som skulle behövts för att undvika att den här kinesen lyckades fuska med sina data hade varit en dubbelkoll på rådata från en annan forskare, och då helst en oberoende. Men en sån dubbelkoll sker i princip aldrig. Det blir i bästa fall som i det här fallet en dubbelkoll i efterhand när man under tillräckligt lång tid förgäves försökt upprepa resultaten.
Det är egentligen bara den egna moralen som hindrar en forskare från att fuska idag. Och möjligtvis andras försök att återupprepa ens resultat.

Sen angående författarskap på artiklar och att folk står som medförfattare trots att de knappt gjort ett dyft så kan jag skriva under på att det är väldigt utbrett. Det finns etiska riktlinjer för vad som krävs för att man ska få vara medförfattare på en artikel, tex att man ska ha bidragit substantiellt till resultaten och såklart även att man ska kunna stå för resultaten som presenteras. Hur ofta efterlevs det egentligen? Enligt min erfarenhet och vad man hört från andra så händer det väldigt ofta att forskare får stå som medförfattare trots att de knappt bidragit alls, eller ens skulle kunna svara på en enkel fråga om vad det är som gjorts i studien.

Kanske skulle man inrätta en slags forskningsfuskmyndighet som oanmälda kunde dyka upp på labb och kräva att se alla data och alla gamla labb-loggboksanteckningar?
Eller helt enkelt införa ett slags ärlighetstest för alla forskare?

Andra bloggar om: vetenskap, forskning, fusk

P-piller som tar bort mensen

2007-04-23T20:43:00.000+02:00

Det amerikanska läkemedelsverket (FDA) är på väg att godkänna ett p-piller som gör att kvinnor slipper ha mens. Pillret tas varje dag utan uppehåll till skillnad från vanliga p-piller, där man under tre veckor äter hormon och sedan har uppehåll en vecka. Det nya p-pillret heter Lybrel och företaget bakom är Wyeth. Liknande piller finns redan där man bara har uppehåll för mens var tredje månad, men har inte direkt slagit igenom.

Frågan är om det egentligen är så konstigt att detta inte slagit igenom? Är det här något som kvinnor skulle kunna tänka sig att använda?

Rent spontant så tycker jag själv att det låter ganska läskigt att ta ett piller som gör att mensen försvinner. Mensen är ju ingen sjukdom, tvärtom så visar det ju att allt står rätt till, och att man inte är gravid eller kommit i klimakteriet än..

Men å andra sidan så är egentligen inte den här typen av p-piller mer onaturlig att ta än vanliga p-piller. Det är ingen naturlig mens man får när man äter p-piller, utan en blödning som sätts igång bara för att man under en vecka inte äter några hormoner. Enligt den forskning som gjorts på detta nya p-piller så verkar det inte finnas några extra biverkningar utöver de som är förknippade med vanliga p-piller. Dock har man inte gjort några långtids-studier.

Även om det rent logiskt inte verkar finnas så många argument mot att byta ut sina vanliga p-piller mot såna som helt tar bort mensen, så skulle jag nog aldrig våga testa dessa piller. Möjligtvis om man hade haft väldigt mycket besvär av sina menstruationer.

Artikel i New York Times

Andra bloggar om: vetenskap, forskning, läkemedel, p-piller, mens

Varför jag bloggar

2007-04-19T21:32:00.001+02:00

Jag är verkligen inget fan av kedjebrev. Men eftersom frågan om varför jag bloggar är intressant och relevant så tänker jag i alla fall svara på memet jag fick av Malin innan jag åkte iväg på konferens.
Har försökt rangordna mina anledningar till att blogga efter hur viktiga de är.

1. För att jag gillar att skriva
2. För att bli bättre på att skriva populärvetenskapligt
3. För att jag vill dela med mig av spännande och intressanta saker jag läser om
4. För att det förhoppningsvis nån gång då och då finns folk som läser det jag skriver och som tycker det är värt att läsa
5. För att reda ut begrepp för mig själv och för andra

Att jag just skriver om vetenskap och medicin är förstås för att jag är väldigt intresserad och nyfiken på saker som har med medicin att göra. Ibland kanske man även kan bidra med sin kunskap för att informera andra om medicinska framsteg eller slå hål på myter eller klara upp missförstånd.

Trädet med folk som fått frågan finns här.

Andra bloggar om: bloggande

Labbande och konferens

2007-04-08T22:43:00.000+02:00

Det har inte blivit någon tid över för bloggande den senaste tiden. Tänkte bryta denna tillfälliga tystnad med att för en gångs skull skriva något om min egen forskning.

Jag har haft fullt upp de senaste veckorna med att labba intensivt för att försöka få fram några resultat att presentera på en konferens nästa vecka. Konferensen heter World Immune Regulation Meeting och handlar om hur kroppen på olika sätt håller immunförsvaret i schack så att det inte blir knas som autoimmuna sjukdomar eller allergi (eller för den delen även åt andra hållet, att immunförsvaret sätts igång när det ska som vid infektion eller bekämpning av cancerceller). Schemat är fullspäckat av föreläsningar och det är riktigt stora immunologi-forskare som ska prata. Jag hade tänkt mig att vara med på allergihörnet av konferensen med en poster. Att ha en poster är ett vanligt sätt att presentera sina data på såna här vetenskapliga konferenser.

Det jag har gjort under mina intensiva veckor är att på olika sätt analysera vita blodkroppar från gravida kvinnor, allergiska och icke-allergiska, för att se hur de reagerar när man stimulerar dem med olika allergen (katt, björk, gräs och kvalster). En av de olika ”parametrar” som jag undersökt är regulatoriska T-celler. Regulatoriska T-celler är en cell i immunförsvaret som fått sjukt mycket uppmärksamhet inom forskarvärlden de senaste åren. Det känns som att ”alla” som forskar inom immunologi undersöker den här celltypen och den har kopplats till så vitt skilda sjukdomar som cancer, reumatism och även allergi. Det går faktiskt mode även i forskarvärlden. Innan de regulatoriska T-cellerna var heta så var det de dendritiska cellerna som fick mycket uppmärksamhet. Som med alla andra modenycker så gäller det att hänga med tidigt för att vara cool och bli uppmärksammad. Nu börjar "Treg" området bli på gränsen till uttjatat, så egentligen är det lite sent att komma med något nu.

Under mina intensiva veckor har jag har hunnit med att få fram resultat från tre allergiker och tre icke-allergiker. Inget som räcker för att räkna statistik på, knappt för att visa tendenser. Hade det varit 3 + 3 möss jag labbat på så hade vi lätt kunnat räkna statistik på det och det hade räckt till en publikation. (Lite ironisk var jag nu, men bara lite. Man ser rätt ofta i högt ansedda tidskrifter att forskare räknar statistik på data från så små grupper som tre möss). Nu funkar det inte riktigt med så få individer när man jobbar med mänskligt material. Vi är ju lyckligtvis inte så inavlade som mössen. Tanken är att analysera 20 individer till för att kunna räkna statistik. Sen är även planen att göra samma analyser på navelsträngsblod från barnen till dessa mammor. Hypotesen är att man redan när man föds har olika känslighet för att senare utveckla allergi och att det beror på miljöfaktorer man utsatts för under fosterlivet. Vi har inte fått fram några revolutionerande resultat än, men det får duga så länge. Nu är äntligen postern klar i alla fall och jag har fått lite påsklov också.

Andra bloggar om: vetenskap, forskning, konferens, immunologi, allergi, graviditet

Hjärt-lungräddning funkar även utan mun-mot-mun

2007-03-17T16:17:00.000+01:00

En Japansk studie visar att det viktigaste vid hjärt-lungräddning är att ge hjärtmassagen och att man oftast kan strunta i mun-mot-mun metoden.

Studien som publicerats i Lancet visar att de patienter som fått hjärtstillestånd utanför sjukhuset och som blivit hjälpta enbart med hjärtmassage klarade sig bättre från hjärnskador än de som fått både hjärtmassage och mun-mot-mun-blås.

Det finns flera problem med mun-mot-mun metoden: Ett problem är att många människor drar sig för att sätta sin mun mot en okänd människas mun på grund av rädslan för infektioner. Många är rädda för att hjälpa till och låter kanske bli att göra något över huvud taget just för att slippa det där med mun-mot-mun. Dessutom så kan själva mun-mot-mun metoden snarare göra skada än nytta. Den tar viktig tid från hjärtmassagen och skapar ett tryck i bröstkorgen som hindrar blodet från att rinna tillbaka till hjärtat. Oftast vid plötsligt hjärtstillestånd är blodet redan ordentligt syresatt och det räcker då att hjälpa hjärtat att pumpa runt blodet tills sjukvårdare kommer till platsen.

Om det är ett barn som fått hjärtstillestånd eller om orsaken inte primärt är hjärtat t ex vid drunkning eller en stark elstöt är det dock bäst att ge både hjärtmassage och mun-mot-mun.

Denna studie verkar än så länge inte ge någon förändring av praxis: Rådet man ger från brittiska och amerikanska heart foundation/association är fortfarande att ge både mun-mot-mun och hjärtmassage. Även i Sverige skriver svenska rådet för hjärt-lungräddning på sin site att studien är intressant, men behöver verifieras innan man ändrar några riktlinjer.

Artikel på BBC News

Artikel i NY Times

Lancetartikeln (Pren. krävs)

Andra bloggar om: vetenskap, forskning, medicin, hjärt-lungräddning

Årsdag för det misslyckade läkemedelstestet

2007-03-13T13:16:00.000+01:00

Det är idag ett år sedan den kliniska prövningen av läkemedlet TGN1412 vilken ledde till att sex brittiska män hamnade på sjukhus.

BBC News uppmärksammar detta med en artikel där man får veta att männen hittills har fått 10 000 pund (ca 140 000 kr) i skadestånd. Ytterligare 2 miljoner pund finns kvar att ta av från försäkringen, men männens advokat tycker inte att detta är tillräckligt för att täcka männens framtida hälsoproblem och jobbar för att få ut mer pengar. Flera företag var inblandade i att ta fram läkemedlet, testa det och tillverka det och ingen vill ta på sig ansvaret. Företaget som utförde testet (Parexel) skyller ifrån sig på de som tog fram läkemedlet (TeGenero Immuno Therapeutics, som nu gått i konkurs).

En av offren intervjuas och han vill ha mer pengar, både som kompensation för egen del men även som ett straff mot företagen.

Enligt en talesman för den brittiska läkemedelsindustrin verkar TGN1412-testet inte haft någon negativ påverkan på antalet frivilliga till läkemedelstester, snarare är det nu fler som anmäler sig villiga att delta i kliniska prövningar.

Wikipedia-länk om TGN1412

Andra bloggar om: läkemedel, vetenskap, forskning, TGN1412

Utandsningstest för diabetes

2007-03-10T18:28:00.000+01:00

Läkare har utvecklat ett enkelt utandningstest för att diagnosticera patienter med typ-I diabetes.

Vid typ-I diabetes slutar kroppen att producera insulin och det är den diabetestyp som man får i ungdomen. Idag ställs diagnosen efter blodtester där man tittar på blodsockernivåer. Nu har läkare utvecklat en teknik för att detektera aceton i luft. Aceton bildas i kroppen när blodsockernivåerna stiger, vilket de gör när man har obehandlad diabetes. Hos en obehandlad diabetiker ligger acetonnivåerna i utandningsluften över 1,7 ppmv (parts per million by volume) och tekniken som läkarna utvecklat kan detektera nivåer ner till 0,45 ppmv. Förhoppningen är att detta test även ska kunna utvecklas vidare så att diabetiker ska kunna använda det för att testa sina blodsockernivåer för att kunna ställa in rätt läkemedelsdosering och slippa sticka sig i fingret. För att kunna vidareutveckla testet måste mer forskning göras på förhållandet mellan aceton i utandningsluften och blodsockernivåerna.

Artikel på Nature News

Andra bloggar om: vetenskap, forskning, diabetes, blodsocker, aceton

Vetenskapliga feluppfattningar rättas till

2007-03-07T10:06:00.000+01:00

Hittade via Vetenskap och Allmänhet en bra brittisk organisation som försöker rätta till allmänna feluppfattningar om olika vetenskapliga frågor. Sense About Science heter organisationen och de samarbetar med forskare för att informera allmänheten om vetenskapliga frågor som fått en felaktig vinkling i massmedia. Organisationen har funnits i fem år och på deras site kan man t ex läsa om kontroversiella frågor kring stamcellsforskning, fågelinfluensan och radioaktivt avfall. Här finns också olika citat med felaktiga påståenden från kändisar som besvaras av olika forskare. Man kan även själv kontakta den här organisationen om man har någon fundering och så hjälper de en att komma i kontakt med forskare som kan tänkas svara på ens frågor.

Andra bloggar om: vetenskap, forskning, allmänhet, information, massmedia

Framtidsvisioner

2007-03-03T13:11:00.000+01:00

Forskare i Sydkorea har tagit reda på hur vår teknologi kommer att utvecklas i framtiden. Det är 3500 olika experter som har tillfrågats om detta.

En av förutsägelserna är att man inom tio år kommer att kunna uppleva lukter via internet. Mobilbatterier som räcker i två månader tros bli verklighet kring 2012. En annan smart grej som man tror folk kommer behöva är en liten dator i örat som kan säga namnet på personer man träffar. Bra för den som har svårt för att komma ihåg ansikten och namn. Inom medicin tror man att det kommer att finnas robotar som utför operationer. Man tror även att det kommer att finnas små microrobotar som kan sprutas in i blodbanan och sedan utföra olika saker i kroppen. Lite som nanites i Star Trek...

Webbtvklipp på BBC News
Artikel på IDG

Andra bloggar om: framtiden, teknologi, medicin

Saker som påverkar järnupptaget

2007-03-02T17:47:00.000+01:00

Apropå en kommentar till mitt förra inlägg blev jag nyfiken på hur upptaget av järn från kosten egentligen påverkas av olika faktorer:

Det finns olika typer av järn i kosten och de tas upp olika lätt av kroppen.

Hemjärn får man främst i sig via kött, fisk och blodmat. Upptaget av hemjärn är väldigt effektivt och påverkas inte lika lätt av olika kostfaktorer som andra typer av järn. Det som man vet påverkar upptaget av hemjärn är kött och calcium. Kött ger bättre upptag av hemjärn och calcium påverkar det negativt.

Icke-hemjärn finns i grönsaker och tas inte alls upp lika effektivt av kroppen som hemjärn. Upptaget påverkas av en rad olika faktorer. Precis som hemjärn så förbättras upptaget av icke-hemjärn vid närvaro av kött. Man vet inte riktigt hur det går till, men det verkar vara proteiner som frigörs från köttet och sedan binder till järnet och ökar dess löslighet och därmed också upptaget av tarmen. Till skillnad från proteiner i kött så gör proteiner i ägg och mjölk att upptaget av icke-hemjärn blir sämre. Olika vitaminer och organiska syror som A-vitamin, C-vitamin och citronsyra ökar absorptionen av icke-hemjärn. Det finns vissa indikationer på att fibrer skulle kunna försämra icke-hemjärnupptaget. Mer säkert är det dock att polyfenoler faktiskt hämmar upptaget. Polyfenoler är nyttiga på så sätt att de är antioxidanter. Däremot så försämrar de helt klart icke-hemjärnupptaget. Polyfenoler finns t ex i svart te, kakao, kaffe och örtteer.

Så, slutsatsen är alltså att C vitamin och kaffe faktiskt påverkar upptaget av vissa typer av järn, men inte allt järn.

Källa: Iron availability: An updated review (Abstract gratis, artikel kräver prenumeration)

Andra bloggar om: vetenskap, forskning, kost, järn, kaffe

Farligt dricka kaffe under graviditeten?

2007-02-25T20:00:00.000+01:00

Det finns en hel del vetenskapliga studier som visat negativa effekter av att dricka kaffe (eller andra drycker innehållande koffein) under graviditeten. Frågan är om det verkligen är så farligt?

Studierna har bland annat visat att måttlig till hög konsumtion av kaffe under graviditeten är kopplat till infertilitet, missfall, för tidigt födda barn och tillväxthämning. Men, om man tittar lite närmare på studierna har man i många fall inte tagit hänsyn till andra faktorer, som t ex om mamman även rökt under graviditeten. Rökning vet man har negativa effekter på fostret och hög konsumtion av kaffe är mer vanligt hos rökare än icke-rökare. Att en gravid kvinna klarar av att fortsätta dricka mycket kaffe under graviditeten kan även i sig vara ett dåligt tecken. Illamående är nämligen ett tecken på en frisk graviditet, och med morgonillamående är det ganska troligt att man ändrar sina vanor och slutar dricka kaffe.

Studier på råttor har visat att koffein påverkat fostren negativt, men då har man gett råttorna koffein-doser 10 gånger högre än vad någon människa skulle kunna få i sig, även om man inte dricker något annat än koffeindryck. Koffein tar sig lätt över placenta, men mängden som verkligen når fostret är svårt att räkna ut. Placenta kan bryta ner en del av koffeinet och nedbrytningshastigheten i levern kan variera väldigt mycket mellan olika kvinnor.

Sedan 1980 har amerikanska livsmedelsverket gett rådet att gravida kvinnor ska försöka undvika eller begränsa sitt intag av koffein. Svenska livsmedelsverket råder gravida och ammande kvinnor att begränsa sitt koffeinintag till högst tre koppar kaffe (eller 4-5 koppar te) om dagen. I senaste British Medical Journal finns en studie som visar att måttlig kaffekonsumtion under graviditeten inte påverkar barnets födelsevikt.

Alltså, att helt behöva undvika kaffe under graviditeten verkar inte motiverat, men man ska såklart inte överdriva konsumtionen.

Andra bloggar om: vetenskap, forskning, graviditet, kaffe

Mässlingen i nord, självmord i syd

2007-02-22T20:27:00.000+01:00

Så nära varann, men ändå så olika. Nord- och Sydkorea är två väldigt olika länder på många sätt. Nordkorea en helt skruvad diktatur med ett folk som svälter och Sydkorea ett hyfsat välmående och modernt asiatiskt land. Deras hälsoproblem är förstås väldigt olika också. I Nordkorea finns inte tillräckligt med mat för att föda befolkningen och nyligen drabbades de av en mässlingsepidemi. Ett par personer har dött och landet har begärt hjälp utifrån med vaccin och mediciner.

Sydkorea har ett annat problem; där har självmordsfrekvensen fördubblats de senaste fem åren. En snabb förändring av den sociala strukturen och ökad stress och press tros vara orsaken till ökningen. Sydkoreas ekonomi har utvecklats mycket fort medan klyftorna mellan människor ökat och konkurrensen är hård redan från barnsben.

En annan orsak till ökningen som nämns är den ökade tillgången till internet och därmed information om olika sätt att begå självmord och kontakt med andra människor med samma idéer. Tycker det känns lite väl enkelt att skylla på internet. Visst kan det väl gå självmordsepidemier ibland, men det är ju inget nytt för vår tidsålder eller något man kan vaccinera mot genom att försöka ta bort internetsajter som handlar om självmord. Självmordsepidemier förekom redan på Goethes tid (Werther-effekten). Har man väl bestämt sig för att ta livet av sig så kommer man nog på ett sätt oavsett tillgång till internet.

Sydkorea satsar nu resurser för att på olika sätt försöka få ner självmordsfrekvensen.

Andra bloggar om: hälsa, Nordkorea, Sydkorea, självmord

Därför är hjärtat hjärtformat

2007-02-20T21:42:00.000+01:00

Amerikanska forskare har studerat zebrafiskar för att ta reda på hur det kommer sig att hjärtat har den form det har.

Från början är hjärtat bara ett litet rör. Blodflödet genom detta rör och även själva hjärtslagen påverkar cellernas form och på så sätt även hur själva röret (hjärtat) formas. Blodflödet är den kraft som får cellerna att utvidgas och själva sammandragningarna i hjärtmuskelcellerna är en motverkande kraft. Det krävs att det är rätt balans mellan dessa två krafter för att röret ska få formen av ett hjärta. Forskarna använde zebrafiskar som hade olika typer av defekter i funktionen hos hjärtat och såg att dessa defekter påverkade hur hjärtats form utvecklades. Liknande funktionsdefekter skulle kunna ligga bakom medfödda hjärtfel hos människor.

Det är alltså så oerhört fint ordnat att sjäva funktionen hos hjärtat ger det dess form.

Artikel i PLoS Biology (gratis)
Pressrelease från EurekAlert

Andra bloggar om: vetenskap, forskning, hjärta, utveckling

Om svårigheten att identifiera sjukdomsgener

2007-02-17T17:28:00.000+01:00

I senaste Nature diskuteras en ny metod för att hitta gener som orsakar ärftliga sjukdomar, Genome Wide Association (GWA). Metoden har lett fram till information om gener som orsakar typ-2 diabetes, reumatism och hjärt-kärlsjukdom.

När HUGO-projektet (Human Genome organisation) startades i början av 1990-talet var förhoppningarna stora att kartläggningen av människans hela genuppsättning skulle leda till att man hittade generna bakom alla möjliga olika ärftliga sjukdomar. Det visade sig dock inte vara riktigt så enkelt. Många sjukdomar orsakas inte bara av en utan flera gener och i många fall är även miljöfaktorer inblandade. De klassiska metoderna forskare har använt sig av för att leta sjukdomsgener är ”kopplingsanalys” (linkage analysis) och ”kandidatgen-metoden” (candidate gene approach). Vid kopplingsanalys undersöker man med hjälp av genetiska markörer hur vissa gener (eller delar av kromosomer) nedärvs inom familjer med en ärftlig sjukdom. Vid kandidatgen-metoden utgår man från vilka symtom sjukdomen ger och tittar på gener som man vet har betydelse för den egenskapen. Metoderna kan även användas i kombination genom att man först med hjälp av kopplingsanalys identifierar ett område på en viss kromosom som verkar intressant och sedan tittar man inom det området efter gener vars proteiners funktion passar in i sjukdomsbilden.

Nu för tiden har man alltså börjat använda sig av GWA som förenklat går till så att man kartlägger vissa markörer över hela genomet hos friska och sjuka och sedan jämför dessa grupper för att hitta markörer som bara finns (eller inte finns) hos de sjuka. Sedan kan man gå vidare och ta reda på vilka gener som ligger i just det området. Det nya är alltså att man kan titta över ett mycket större område av genomet, men fortfarande så är det dock bara delar av genomet som man scannar och om sjukdomsgenerna ligger i områden utanför de scannade områdena kommer man fortfarande inte kunna hitta dem. Det är även fortfarande svårt att hitta gener till sådana sjukdomar där det finns en stor variation i symtombild eller där det är väldigt många gener som var och en har en väldigt liten effekt men som tillsammans ger sjukdom.

Generna som orsakar hjärt-kärlsjukdom och reumatism har inte publicerats än, men typ-2 diabetesgenerna finns i veckans Nature här (pren. krävs).

Nyhetsartikeln i Nature (pren. krävs)

Andra bloggar om: vetenskap, forskning, gener, sjukdomar

Vem bor på din hud?

2007-02-06T22:15:00.000+01:00

Vår hudkostym är hem åt en väldig massa mikrober. Nu har forskare gjort ett första försök att med hjälp av molekylärbiologiska metoder karakterisera vilka bakterier som finns där egentligen.

Sex individer har studerats, tre kvinnor och tre män. Forskarna tog prov med bomullspinne från insidan av underarmen och analyserade sedan DNA i materialet som lossnat från huden på bomullspinnen. En specifik del av genomet sekvensbestämdes och sekvenserna jämfördes med databaser där man kan hitta olika kända sekvenser från bakterier. En hel del av bakterierna som hittades var så pass okända och lite studerade att de ännu inte fått något namn i databasen.

De olika individernas hudbakterier skiljde sig markant åt; det var bara fyra bakteriearter som kunde hittas hos alla sex individer. Totalt hittades 182 olika bakteriearter på försökspersonernas hud. Bara 28,6% av det totala antalet bakteriearter kunde hittas hos två eller flera av individerna, resten var unika för individen. Intressant nog hittade man också tre bakteriearter som bara fanns hos männen och inte hos kvinnorna. Det gjordes även en jämförelse inom samma individ över tid och då kunde man se att det fanns en kärna av dominerande bakterier som inte förändrades över tid och sen fanns vissa arter som kom och gick.

Tycker det är lite konstigt att de bara pratar om bakterier eftersom de inte är de enda mikrober som lever på huden. Olika svampar som till exempel den spännande jästsvampen Malassezia kan leva på huden, men historien förtäljer inte om dessa forskare också tittat efter jäst-DNA. Frågan är om de enbart nämner bakterie-DNA pga en förenkling i pressreleasen eller om de verkligen bara letat efter bakterier. Det vore särskilt intressant att veta eftersom forskarna nämner att nästa steg är att jämföra frisk hud mot t ex eksemhud. Just Malassezia har nämligen koppling till allergiskt eksem.

Pressrelease på ScienceDaily

Andra bloggar om: vetenskap, forskning, bakterier, hud, eksem

Helium gör det lättare att andas ut

2007-02-04T13:41:00.000+01:00

Helium är inte bara en gas som man kan andas in för att få en rolig Kalle Anka-röst. Det finns även en medicinsk användning för gasen. Patienter med kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) får lättare att andas och utföra fysiska aktiviteter om de andas in en blandning av syre och helium istället för den vanliga syrgas-behandlingen.

KOL är en lungsjukdom som ofta drabbar rökare och deras lungemfysem och kronisk bronkit gör att de måste kämpa för varje andetag. Patienterna har ofta väldigt svårt att andas ut ordentligt och ”gammal” luft blir kvar i lungorna efter varje andetag. Genom att andas in en blandning av 40% syrgas med 60% helium ökade patienternas kapacitet att utföra fysisk aktivitet med över 200% och de fick betydligt lättare att andas jämfört med om de andades vanlig luft (21% syre, 79% kväve). Vanlig syrgas som vanligtvis används för behandling av KOL-patienter (40% syre och 60% kväve) och en syre-heliumblandning med lägre syrehalt (21% ) testades också, men syre-helium blandningen med 40% syrgas gav bäst effekt.

Studien utfördes av forskare i Canada och 10 män ingick i studien.

Att andas in ren syrgas är giftigt.

Pressrelease på ScienceDaily

Originalartikel i American Journal of Respiratory and Critical Care Medicine (pren. krävs)

Andra bloggar om: vetenskap, forskning, medicin, KOL, syrgas, helium

Vill man vara fin får man lida pin

2007-02-02T21:56:00.000+01:00

Allergiska reaktioner mot hårfärgningsmedel blir allt vanligare. Det har skett en fördubbling de senaste sex åren i antal patienter med den här typen av allergiska reaktioner.

Studien har utförts i London på en klinik för vuxna med kontaktdermatit. Data från andra studier i Belgien, Portugal, Danmark, Singapore och Tyskland visar samma resultat. De vanligaste symtomen på en allergisk reaktion mot hårfärgningsmedel är eksem i ansiktet och hårbotten och svullnad i ansiktet. I vissa fall kan svullnaden bli så allvarlig att sjukhusvård krävs.

Substanserna som orsakar dessa reaktioner hör till familjen aromatiska aminer och inga bra alternativ finns. PPD (para-fenylendiamin) är en av dessa aminer och den är förbjuden i hårfärgningsmedel i Tyskland, Frankrike och Sverige. Enligt Eu´s lagstiftning får hårfärg innehålla upp till 6% PPD.

Problemet med dessa allergiska reaktioner skulle dock kunna undvikas till stor del om folk följde anvisningarna i förpackningen. De brukar alltid rekommendera att man ska testa lite av hårfärgen på insidan av armen för att se en eventuell allergisk reaktion innan man sätter igång och häller hela flaskan i håret.

PPD blandas även ibland i svart hennafärg som används till tillfälliga tatueringar. Man får hoppas att denna blivande mamma som gjort hennatatuering på sin gravida mage har använt henna utan PPD.

Nyhetsartikel på BBC News

Originalartikel i British Medical Journal (gratis)

Andra bloggar om: vetenskap, forskning, allergi, hårfärg

Illustrativa kartor

2007-01-31T20:09:00.000+01:00

På Worldmapper finns kartor över jorden som visar ländernas proportioner utifrån olika parametrar som t ex befolkningsmängd (Indien och Kina sväller upp , och de nordiska länderna och Australien syns knappt), fiskimport (Japan, västeuropa och USA tar upp hela kartan och de flesta andra länder syns knappt) och människor dödade av vulkaner (Colombia, Kamerun och Indonesien är i princip de enda länder som syns).

Projektet med att utforma dessa kartor påbörjades under 2006 och är ett samarbete mellan olika forskare i USA. Idén med kartorna är att öppna ögonen för orättvisor och ojämn fördelning i världen. Det finns för tillfället kring 260 kartor i olika kategorier. Bland annat finns kategorierna health och disease där man till exempel kan se var de flesta av jordens malariaoffer finns, eller HIV smittade. Fler kartor är planerade.

Dock verkar kartorna bli missvisande ibland för oss långt upp på norra halvklotet. Vi är pyttesmå på alla kartor, till och med på kartan över jämställdhet, trots att vi ligger tvåa på topplistan över mest jämställda länder (efter Norge som ligger etta). Hmm.. de verkar ha multiplicerat vår jämställdhetspoäng med populationsmängden... Då är det kanske inte så konstigt att vi trots allt blir ganska små på kartan. Det gäller att titta en extra gång på exakt vilka data de framställer innan man börjar dra några slutsatser...

Pressrelease på ScienceDaily.
Artikel om projektet i PLoS Medicine.

Andra bloggar om: vetenskap, medicin, hälsa, worldmapper

Virus kan minska antibiotikaanvändning

2007-01-30T21:05:00.000+01:00

En speciell typ av virus som kan infektera bakterier kan öka effektiviteten av vissa typer av antibiotika. Virusarna kallas bakteriofager och sticker hål på bakterierna så att antibiotikan har lättare att ta sig in i bakterien och stanna kvar där.

Många bakterier har utvecklat försvarsmekanismer för att skydda sig mot antibiotikans negativa effekter, det vill säga de har blivit resistenta. En sådan mekanism är att aktivt pumpa ut antibiotikan ur bakteriecellen.

Forskarna infekterade möss med en dödlig dos av Pseudomonas, en bakterie som kan ge lunginflammation hos människor och som har förmågan att pumpa ut antibiotika. Efter att de infekterats fick mössen antibiotika i kombination med bakteriofager eller enbart antibiotika. 75% av mössen som fick kombinationsbehandlingen överlevde medan ingen mus överlevde i gruppen som bara fick antibiotika.

Antibiotikaresistens är ännu inte ett stort problem i Sverige, men väl i många andra länder.
De här resultaten ger hopp om att man ska kunna fortsätta använda antibiotika ett tag till. Dels så kan denna kombinerade behandling användas mot bakterier som redan blivit resistenta mot antibiotika och dels så kan man med den här behandlingen sänka den totala dosen antibiotika man ger normalt. Med en sänkning i dosen antibiotika kan man skona de gynnsamma bakterierna i tarmfloran och på så sätt undvika magproblemen som ofta kommer efter en antibiotikabehandling.

Originalartikel i Microbial Drug Resistance (pren. krävs)
Pressrelease på EurekAlert

Andra bloggar om: vetenskap, forskning, medicin, antibiotikaresistens, virus

Mammas celler kan producera insulin i barnets bukspottkörtel

2007-01-27T12:32:00.000+01:00

Barn med typ 1 diabetes har celler i bukspottkörteln som kommer från mamman och de kan producera insulin. Detta har forskare i England kommit fram till i en studie på 94 individer med diabetes.

Det har varit känt ett tag att moderkakan inte är en helt tät barriär. Under graviditeten händer det att celler från mamman går över till barnet och vice versa. Det är främst olika typer av vita blodkroppar, men det kan också vara stamceller. Stamceller som har förmågan att utvecklas till i princip vilken celltyp som helst. En levercell, hjärtmuskelcell eller kanske en insulinproducerande betacell i bukspottkörteln. Man har även sett att dessa celler kan överleva långt efter graviditeten (t ex 27 år efter graviditeten hos en kvinna).

Att ha en liten mängd celler (eller DNA) från en annan individ i kroppen kallas för microchimerism. Det uppstår förstås om man fått blodtransfusion eller organtransplantation, men kan alltså även uppstå helt naturligt under graviditeten. Om celler går över från mamma till barn kallas det maternell microchimerism och om cellerna kommer från fostret till mamman kallas det fetal microchimerism.

Fenomenet med maternell och fetal microchimerism upptäcktes någon gång i början på 1980-talet och ganska snart började man fundera på om det kunde ha någon koppling till autoimmuna sjukdomar. Det finns två olika teorier om kopplingen mellan microchimerism och autoimmunitet. Den ena är att de microchimeriska cellerna kan vara orsaken till autoimmuniteten, alltså att personer som drabbas av autoimmuna sjukdomar har mer av de här microchimeriska cellerna och att de sätter igång en skadlig immunreaktion. Den andra teorin är att sjukdomen kommer först och att de microchimeriska cellerna dras till organet där immunreaktionen sker och hjälper till att laga den förstörda vävnaden, alltså att de snarare har en läkande roll.

De brittiska forskarna som nu publicerar sina data i Proceedings of the National Academy of Science (PNAS) arbetade efter teorin att mamma-cellerna var själva orsaken till diabetesutvecklingen i barnen. Men snart upptäckte de att cellerna fanns i bukspottkörteln och att de faktiskt kunde producera insulin. Så kanske är dessa celler bra för individer med autoimmuna sjukdomar och om man kunde komma på något sätt att stimulera dem att dela på sig och bli flera så kanske det skulle fungera som behandling.

Artikel på Medgadget
Pressrelease Bristol University
Abstract i PNAS

Andra bloggar om: vetenskap, forskning, moderkaka, microchimerism, diabetes, stamceller

Moderkakor kan användas till mycket

2007-01-26T21:19:00.000+01:00

Sökte på Flickr efter nån bra placenta-bild till en projektpresentation. Ramlade över en massa bilder på olika skönhetsprodukter som hette något med placenta. Det var schampoo, tvål, henna och hudkräm. Jag skulle definitivt inte vilja använda någon av de här produkterna. Visst finns det mycket grejjer i placenta som är nyttigt på olika sätt för barnet under graviditeten, men det betyder ju inte att det funkar för att få ett glänsande hår eller slät hy. En väldigt stor del av placentan består av mammans och barnets blod.

Vissa tar vara på placentan efter förlossningen, gräver ner den i trägården och planterar ett träd ovanpå. Det verkar mer sympatiskt och mysigt än de som får för sig att laga till den och äta upp den.

Hittade även bilderna till beskrivningen av gör-det-själv-isolering av stamceller från placenta som Erik redan skrivit om. Tja, vad ska man säga. Galen idé. Om man väl lyckats få tag på all utrustning som krävs och genomföra hela isoleringen så återstår problemet med förvaringen av cellerna (om man vill bevara dem för barnets framtid). Då krävs minst -150 grader och flytande kväven om cellerna ska klara sig.

Svenska institutet lanserade sin nya interaktiva populärvetenskapliga sajt linnaeus300.com igår. Intressant idé. Hoppas många nyfikna hittar dit och hoppas forskarna som skrivit texterna bemödar sig att svara på allmänhetens eventuella frågor. Jens och Jörgen har också skrivit om sajten.

Är det nyttigt att äta placenta? Artikel på BBC News.

Andra bloggar om: populärvetenskap, moderkaka, stamceller

Första numret av vetenskaplig tidskrift om livsstil och hälsa

2007-01-23T11:49:00.001+01:00

Nu har första numret av American Journal of Lifestyle Medicine kommit ut. Det här är som jag nämnt tidigare en tidskrift som kommer att behandla olika livsstilsfaktorer och hur de kan påverka hälsan och de stora folkhälsosjukdomarna.

Man får ganska mycket känslan av amerikanska pekpinnar och skrämseltaktik när man läser editorns inledande artikel i tidskriften.

"Daily practices and habits, such
as the level of physical activity, weight
management, nutritional choices, and the
choice of whether to smoke cigarettes or
engage in other destructive habits, have
profound implications for the health of
both children and adults in our society."

Men visst. Fetma, rökning och fysisk inaktivitet är stora problem idag i de industrialiserade länderna och i synnerhet i USA.

Resten av artiklarna handlar mest om olika sätt att minska risken för hjärtkärlsjukdomar, men det finns en artikel som fångar mitt intresse och den handlar om fysisk träning och immunförsvaret hos barn. Det är en sammanfattning av olika studier inom området.

Det är känt att måttlig träning är bra för immunförsvaret, men att riktigt hård träning snarare försämrar immunförsvaret. Detta gäller för vuxna men mindre är känt om vad som händer med barns immunförsvar vid träning.
Sammanfattningsvis verkar de studier som handlar om barnets immunförsvar vid träning visa att barnets immunförsvar påverkas mindre av träning än det vuxna immunförsvaret. Det verkar alltså krävas högre intensitet på träningen för att få den negativa effekten och barnets immunförsvar återställs snabbare efter en förändring. Olika studier visar dock lite olika resultat. Antagligen beror detta på att det inte är så enkelt att man bara kan titta på sambandet mellan träningsintensitet och antal infektioner. Man måste även ta med i beräkningen psykisk stress, sömn och kost, faktorer som också de påverkar immunförsvaret. Det verkar man inte ha gjort i alla studier och därför ger de olika resultat.

Själva slutsatsen blir att rekommendationer om träningsintensitet som gäller för vuxna verkar också kunna gälla för barn, kanske kan man t o m med träna lite hårdare som barn utan att få negativa effekter på immunförsvaret. Däremot ska man självklart även som barn aldrig träna under pågående infektion, särskilt inte när man har feber.

Andra bloggar om: vetenskap, forskning, livsstil, träning, infektion, barn

Vad hände sen?

2007-01-20T09:51:00.000+01:00

Vad händer med de forskare som blivit anklagade för forskningsfusk? Har de kunnat fortsätta forska eller har de bytt identitet och blivit anonyma? Nature skriver en artikel om vad som hänt med några av de forskare som anklagats för fusk från 80-talet fram tills nu.

De skriver om norrmannen Jon Sundbø, cancerforskaren som hittade på en massa patienter. Han blev av med läkarlegetimationen och kommer antagligen dras inför rätta eftersom han använt statliga medel för att finansiera sina falska studier.

Det mest förvånande är att koreanen Woo Suk Hwang, han som påstod att han klonat mänskliga embryon, har startat upp ett nytt labb och fortsätter med sin kloningsforskning. Rättegången mot honom verkar bli en långdragen historia.

Några av de som anklagats har senare friats från misstankarna, men har ändå haft svårigheter att fortsätta med sin forskning. Det är svårt att tvätta bort stämpeln av fuskande forskare.

En japansk arkeolog, Shinichi Fujimura verkar ha skapat riktigt kaos i japans historiekretsar. Under 80- och 90-talet hittade han massor av stenlämningar som var kring 700 000 år gamla. Senare avslöjades att han själv hade grävt ner stenarna. Efter att man avslöjat bluffen blev man tvungen att skriva om historieböckerna i Japan.

Artikel i Nature

Andra bloggar om: vetenskap, forskning, fusk

Därför var 1918 års influensa så dödlig

2007-01-19T11:21:00.000+01:00

Ca 50 miljoner människor dog i influensa under 1918. I en studie på apor infekterade med 1918 års influensa har forskare nu hittat ledtrådar till varför just denna virusstam dödade så effektivt.

I veckan publicerades studien i Nature där forskare infekterat macaque-apor med denna virusstam och vanligt influensa virus. Den vanliga influensan gav milda symtom medan 1918 års influensa snabbt spred sig till lungorna och aporna dog inom ett par dagar. Det som hände var att viruset satte igång ett okontrollerat immunsvar som attackerade och förstörde lungorna. Det här ger även en förklaring till det faktum att friska unga vuxna drabbades hårdast i pandemin under 1918; deras immunförsvar är mer effektivt än hos barn och äldre.

Viruset har funnits tillgängligt för forskning sedan 2005 då det isolerades från ett nedfruset offer för influensa pandemin. Många frågar sig om det verkligen är värt riskerna att gräva fram detta dödliga virus och göra experiment på det? Forskarna bakom macaque-studien tycker det, eftersom dagens läskiga fågelinfluensavirus H5N1 verkar fungera på ungefär samma sätt som 1918 års influensa. De hoppas att resultaten från studier som denna kan vara till hjälp i behandlingen och förebyggandet av fågelinfluensan och andra virussjukdomar.

Andra forskare är inte lika imponerade av resultaten och tycker att dessa resultat redan visats i möss och att den mest intressanta frågan fortfarande kvarstår: hur kunde viruset spridas så effektivt? Att hitta vilka egenskaper som gör att ett virus riskerar att spridas väldigt lätt har ett oerhört stort värde. Det skulle göra att man kunde förutsäga vilka virus som skulle kunna ge liknande pandemier som den 1918. Och kanske måste man inte använda detta så farliga virus för att kunna svara på denna fråga. Ytterligare andra är rädda för att det ligger lite för mycket status i att hålla på med dessa farliga virus bara för att de är så farliga och för att de har en spännande historia. Forskare har gjort liknande försök med mindre farliga virus, men de resultaten hamnar i mindre ansedda tidskrifter även om resultaten är minst lika intressanta och relevanta.

Originalartikeln i Nature (pren. krävs)

Pressrelease EurekAlert

Artikel på Nature News

Andra bloggar om: vetenskap, forskning, influensa

Patienter med minnesförlust lever verkligen ’i nuet’

2007-01-17T18:24:00.000+01:00

Patienter med minnesförlust har inte bara svårt att minnas tidigare händelser, de har även problem med att fantisera om och föreställa sig framtiden. Det verkar vara samma område i hjärnan som lagrar gamla minnen som också kan ta fram och bygga ihop fantasibilder. Detta område kallas hippocampus.

Forskare i England har intervjuat patienter med skador på hippocampus och problem med minnesförlust. De bad patienterna beskriva fiktiva händelser i framtiden och upptäckte att patienterna hade väldigt svårt att sätta samman en hel, levande bild av en framtida händelse - de kunde bara se enstaka detaljer. De här resultaten tyder på att det är liknande mekanismer som ligger bakom minnet av tidigare verkliga händelser och föreställandet av fantasibilder.

Samma forskare har tidigare visat att taxiförare har mer välutvecklat hippocampus än ålders- och könsmatchade individer som inte kör taxi. Det verkar alltså även vara ett område i hjärnan som är viktigt för orienteringsförmågan och som är väldigt plastiskt, dvs kan utvecklas efter behov.

Originalartikel i PNAS (gratis)

Pressrelease på Alpha Galileo.

Artikel på Nature News om studien.

En annan artikel på samma ämne i förra numret (9 januari) av PNAS (gratis)

Andra bloggar om: vetenskap, forskning, minne, hjärnan

Apropå probiotika som förebyggande behandling av allergier..

2007-01-09T21:16:00.000+01:00

Jag skrev för ett par veckor sen om tarmfloran och hälsa och att det inom allergiforskningen finns idéer om att tarmfloran har betydelse för utveckling av allergier. Nu finns två studier i senaste numret av Journal of Allergy and Clinical Immunology (JACI) som har tittat på probiotika (bakterier som kan passera levande genom mag-tarmkanalen och etablera sig på tarmslemhinnan) som förebyggande behandling av allergi.

Tarmfloran är inget vi föds med eftersom livmodern är en steril miljö, men direkt efter förlossningen (eller under förlossningen om man inte föds med sterilt kejsarsnitt) börjar tarmfloran utvecklas. Vilka bakterier som finns runt om i miljön och som vi som nyfödda får i oss påverkar hur tarmfloran kommer att se ut. Teorin bakom kopplingen mellan tarmfloran och allergiutveckling är kortfattat att de barn som utvecklar allergi har utsatts för andra typer av bakterier och därför har en annorlunda tarmflora än de som inte utvecklar allergi. Med hjälp av probiotika hoppas forskare på att man ska kunna åstadkomma en mer hälsosam balans av tarmbakterier och på så sätt förebygga allergier.

Den ena studien (pren. krävs) i JACI är en finsk studie som visar ett positivt resultat av behandlingen, men bara när det gäller eksem. Gravida kvinnor fick probiotika eller placebo under 2-4 veckor före förlossningen och sen fick barnen probiotika under de första 6 månaderna. Vid 2 års ålder undersöktes vilka barn som utvecklat allergi. Man tittade efter födoämnesallergi, eksem, astma och gjorde även pricktest och undersökte IgE-nivåer (allergiantikroppen) i blod. Probiotikan hade ingen effekt om man tittade generellt på utveckling av allergi eller inte. Däremot såg man specifikt för eksem att probiotika hade en skyddande effekt.

Den andra studien (pren. krävs) är utförd i Australien och visar snarare att probiotika är negativt. Här gavs ingen probiotika under graviditeten, men barnen fick precis som i den finska studien probiotika under sina första 6 månader. Efter ett år undersökte man om barnen utvecklat födoämnesallergi eller eksem och gjorde även pricktest. Man kunde inte se någon skillnad i allergiska symtom mellan probiotika och placebo, men däremot kunde man se att de barn som fått probiotika i högre utsträckning hade positiva pricktester. Ett positivt pricktest behöver inte betyda att man är allergisk eller kommer att bli det, men det ökar risken att man kommer att utveckla allergi.

Det finns alltså fortfarande en hel del frågetecken kring denna typ av förebyggande behandling. I teorin finns stöd för att det skulle kunna fungera, men i praktiken ger det än så länge ingen revolutionerande effekt.

Abstract från finska studien (gratis)
Abstract från australiensiska studien (gratis)

Andra bloggar om: vetenskap, forskning, allergi, probiotika, tarmflora

Ny källa till stamceller - igen

2007-01-07T19:53:00.000+01:00

Nu kommer en ny studie där forskare använder stamceller från fostervatten för att odla fram olika typer av vävnad. Jag har tidigare skrivit om forskare som lyckats framställa hjärtklaffar från just den här typen av stamceller.

I den nya studien har man lyckats framställa flera olika typer av vävnader från stamcellerna; hjärnvävnad, benvävnad och levervävnad.

Det som är så bra med de här cellerna är att de är relativt lätta att få tag på. De utgör ca 1% av cellerna i fostervattnet och de finns även i moderkakan och fosterhinnorna som ju normalt bara slängs bort efter förlossningen. Man slipper även det etiska dilemmat med att förstöra embryon för att skörda stamceller. Den här typen av celler skulle kunna användas för att ersätta skadade celler vid t ex diabetes, alzheimers och stroke.

Pressrelease på EurekAlert
Abstract i Nature Biotechnology

Andra bloggar om: vetenskap, forskning, stamceller, transplantation

Web 2.0 och medicinsk forskning

2007-01-05T16:45:00.000+01:00

Det snackas om web 2.0 och hur det påverkar informationsflödet av forskningsresultat och kommunikation forskare-allmänhet eller läkare-allmänhet. Till exempel British Medical Journal (BMJ) hade i förra numret en editorial som försöker förklara lite om web 2.0.

Det här är ett nytt begrepp för mig. När man försöker ta reda på vad det egentligen står för visar det sig inte vara så lätt. Definitionerna är luddiga och folk är inte överens om vad det handlar om. Hur man definierar det beror förstås på om man är en vanlig, enkel internet-användare eller om man är utvecklare. Det handlar i alla fall om den nya generationens webbtjänster. Den svenska bloggen web 2.0 ger här sin definition av begreppet.

Interaktivitet och lättillgänglighet verkar vara återkommande ord när man talar om web 2.0. När det gäller vetenskap och forskning börjar web 2.0 smyga sig in och påverka informationsflödet forskare emellan och mellan forskare och allmänhet. I sin artikel i BMJ ger Dean Giustini några exempel på web 2.0 tjänster inom medicin-området. Där nämns t ex YouTube, Flickr och Wikipedia. Inga specifika tjänster inriktade på medicin eller forskning alltså, men det går att hitta en del medicinskt material här gömt bland filmer med barn som skrattar och partybilder. Det finns även en medicinskt inriktad version av Wikipedia som heter AskDrWiki (dock väldigt smal än så länge, mest inriktad mot kardiologi).

För några veckor sen anordnades en nät-konferens där det talades om web 2.0 och dess påverkan på forskning. Vetenskapsnytt skrev om den här.

För övrigt är PLoS ONE som jag skrev om i mitt förra inlägg ett bra exempel på en medicinsk tidskrift i web 2.0-anda.

Andra bloggar om: vetenskap, forskning, web 2.0

Ny interaktiv vetenskaplig tidskrift

2007-01-04T15:33:00.001+01:00

Public library of science (PLoS) lanserar en ny typ av tidskrift. PLoS ONE heter den och det som är nytt är själva granskningen av artiklarna innan de publiceras. Alla artiklar som skickas in till tidskriften granskas av en forskare inom ämnesområdet och om metoden och analysen av resultaten verkar rätt genomförd publiceras artikeln. Forskning från alla vetenskapliga områden publiceras och inga krav på resultatens relevans eller betydelse finns, allt som verkar ok genomfört publiceras. Det kostar dock 1250 US dollar att bli publicerad. Som med alla andra tidskrifter som PLoS ligger bakom så är alla artiklar i PLoS ONE gratis att läsa.

Normalt genomgår vetenskapliga artiklar en ganska lång process av ”peer-review” (andra forskare inom samma område tittar på artikeln och bedömer den) innan de accepteras och publiceras i en tidskrift. Olika tidskrifter har olika höga krav på artiklar som ska publiceras. Det räcker inte att ett experiment eller en studie är rätt genomförd, resultaten ska vara relevanta och betydelsefulla för andra forskare. De ska också passa in i tidskriftens ”profil”.

I PLoS ONE är tanken att det istället blir läsarna som i efterhand bestämmer vilka artiklar som är ”bäst”. Det finns en funktion där läsare kan logga in och ge kommentarer på och betygsätta artiklar. Ett hundratal artiklar har publicerats sedan öppnandet av siten den 20:e december, men just nu är det bara ett fåtal som blivit kommenterade.

Bra idé, men frågan är vilka som kommer att välja att publicera sina artiklar här. Bara forskare som inte får in sina arbeten någon annanstans? Väl värt i alla fall att hålla ett öga på denna tidskrift och se hur den utvecklas. Kanske kommer den ändra på synen på vetenskaplig status där impact-faktorer är det enda som betyder något idag?

Kommentar på Medgadget
Artikel i Nature om PLoS ONE (pren krävs)

Andra bloggar om: vetenskap, forskning, open-access,

Tarmfloran och hälsa

2006-12-25T19:41:00.001+01:00

Nu har man hittat en koppling mellan bakteriefloran i tarmen och fetma. Två artiklar publicerades i senaste Nature av en forskargrupp vid Washington University, ledd av prfessor Jeffrey Gordon.

I den ena studien undersökte de tarmfloran hos 12 överviktiga som gick på lågkalori-diet under ett år. Två bakteriefamiljer dominerade tarmfloran; Bacteroidetes och Firmicutes. Jämfört med kontroller så hade de överviktiga mer av Firmicutes-bakterierna. När man följde de överviktiga under dieten såg man att sammansättningen förändrades och mängden Bakteroidetes ökade och Firmicutes minskade.

I den andra studien har de utvecklat idén i ett mus-system. Även här kunde de se att överviktiga möss hade mer av Firmicutes än smala möss. De gjorde även ett transplantations-försök där de förde över tarmflora från smal eller tjock mus till en bakteriefri mus. De kunde då se att möss som fått bakterier från en överviktig mus gick upp mer i vikt än de som fick bakterier från en smal mus. Detta trots att de var lika smala från början och åt lika många kalorier. Detta anses visa att bakterierna hos överviktiga är bättre på att bryta ner och få ut mer kalorier ur maten än bakterier hos smala.

Mig har de inte riktigt övertygat. Ok att "transplantations-studien" på mössen visar att olika bakteriesammansättningar ger olika bra energiutvinning. Men i studien på människor har de egentligen inte visat något orsakssamband mellan tarmflora och fetma. Det de har visat är att viktnedgång leder till förändring i tarmfloran. Jag skulle även velat se hos människorna om det var någon skillnad i energiutvinning av de olika bakterietyperna hos överviktiga jämfört smala. När de nu hade tillgång till proverna (bajset) kunde de väl ha undersökt energiinnehåll också? Fast det kanske de gjorde, men det gav inte önskade resultat...

Här finns ett videoklipp om studierna.

Apropå detta med tarmfloran så kan jag säga att inom allergiforskningen är det en hel del på gång inom detta område. Bengt Björkstén är väl den svenske allergiforskare som allra mest puffar för "the microbiota" och att den påverkar allergiutveckling.
Man har gjort en del försök med probiotika som förebyggande terapi för allergier, men man har ännu inte lyckats få några positiva resultat. Återkommer till det en annan gång.

Andra bloggar om: vetenskap, forskning, fetma, tarmflora, allergi

Stress under graviditet ger ökad känslighet för allergiutveckling

2006-12-14T21:24:00.000+01:00

Hittade en riktigt spännande artikel till vår journal club den här veckan. Det var några tyska forskare som stressat möss under graviditeten och sett att ungarna hade lättare att utveckla olika allergi- och astmasymtom jämfört med ungar från icke-stressade mammor.

Ungefär så här gick det till:
Mössen fick para sig och de gravida mössen delades sen in i två grupper. Den ena gruppen stressades och den andra inte. Stressen bestod i en form av ultraljud som tydligen används i skadedjursbekämpning mot råttor. De utsattes under 24 timmar på dag 12 och 14 av graviditeten (en musgraviditet är ca 20 dar). Graviditeten fortlöpte i övrigt normalt, musungarna föddes och de undersöktes på lite olika sätt. Forskarna kunde då se att de möss som stressats "prenatalt" (före födseln) var mer känsliga för att utveckla allergisk astma. De såg även att de prenatalt stressade mössen vägde mindre vid födseln och de var mer ängsliga.

Absolut inte direkt överförbart på människa men ändock en väldigt intressant studie. Hos människa har man sett att mammans allergi är en större riskfaktor för att barnen ska utveckla allergi än om pappan är allergisk. Vilket tyder på något annat än vanlig hederlig ärftlighet. Kanske något i den intra-uterina miljön?

Det här konceptet med "fetal programming" introducerades för ungefär 10 år sen och verkar hett just nu. Det går ut på att man som foster påverkas av den intrauterina miljön till ökad (eller minskad!) känslighet för att senare i livet utveckla vissa sjukdomar. Sjukdomar där det här har studerats mest är kardiovaskulära sjukdomar, fetma och typ2 diabetes.

Var förresten på vetenskapsblogg-frukosten idag. Intressant att se det jag redan misstänkte - att det är så få forskare som bloggar. Antar att det ligger rätt mycket i det någon sade om att bloggande inte ger någon särskild merit i CV´t eller när man söker pengar osv. Populärvetenskap är fortfarande inte särskilt fint i forskningsvärlden. Dessutom tar det mycket tid att blogga om vetenskap. Missade tyvärr slutet av frukost-sammankomsten, var tvungen att smita iväg till journal club:en. Blev i alla fall inspirerad att försöka skriva mer personligt. Kanske inte är så farligt? Kanske blir mer intressant då?

Artikeln om de stressade mössen finns i senaste numret av Journal of Immunology och prenumeration krävs.

Andra bloggar om: vetenskap, forskning, allergi, graviditet, vetenskapsbloggande

Rapport i Science om stamcellshistorien

2006-11-30T20:12:00.000+01:00

Ni minns väl den koreanske stamcellsforskaren Woo Suk Hwang som påstod sig ha klonat mänskliga embryon? Han publicerade sina falska resultat 2004 och 2005 i den högt ansedda tidskriften Science. Nu publicerar Science en rapport från den kommitée som har undersökt hur de här resultaten kunde slinka igenom Science´s review-process (=granskning av en vetenskaplig artikel innan den publiceras) och vad man kan göra för att förhindra att det händer igen.

En förslag på åtgärd är att man kan definiera "högrisk-artiklar" där man är extra noggrann i review-processen. Det skulle kunna vara artiklar som har ett högt allmänintresse, där resultaten är väldigt oväntade eller berör politiskt kontroversiella områden. Specialbehandlingen skulle kunna bestå i att man mer noggrannt undersöker primärdata och eventuella digitala bilder och att alla författare mer tydligt måste specificera hur de bidragit till artikeln. Ett annat förslag är att Science tillsammans med andra högt rankade tidskrifter som Nature, borde ta fram gemensamma riktlinjer för review-processen.

Här finns all information om hela historien, officiella kommentarer från Science, originalartiklarna och själva rapporten.

Andra bloggar om: vetenskap, forskning, stamceller, kloning, forskningsfusk

Ny medicinsk tidskrift om livsstil

2006-11-30T18:58:00.000+01:00

I januari lanseras en ny amerikansk medicinsk tidskrift, American Journal of Lifestyle Medicine. Tidskriften kommer att komma ut varannan månad och ska innehålla artiklar om livsstilsfaktorer och hur de kan påverka hälsan. Sjukdomar som allergi, hjärt-kärlsjukdomar, depression och övervikt kommer bland annat behandlas. Editor för tidskriften är James Rippe som verkar vara något av amerikanska motsvarigheten till Stephan Rössner. Rippe är hjärtläkare och expert på hälsosam viktminskning och har skrivit många böcker om hälsa och fitness.

Pressrelease EurekAlert

Andra bloggar om: vetenskap, forskning, livsstil, hälsa

Nytt användningsområde för Viagra?

2006-11-30T15:05:00.000+01:00

Viagra som behandling för cancer? Det kanske kan bli verklighet om man får tro resultaten från Ivan Borrello och hans forskargrupp. I senaste numret av Journal of Experimental Medicine presenterar de en studie av Viagra (den aktiva substansen heter sildenafil) som behandling på möss med coloncancer.

Forskarna gav Viagra till mössen. Efter 2-3 veckor kunde forskarna se att tumörernas storlek var 50-70% mindre än hos kontrollmöss som inte fick Viagra. Mekanismen bakom Viagras effekt mot tumörer tros vara att den minskar produktionen av kväveoxid, NO. NO triggar vissa celler i immunförsvaret som i sin tur fungerar hämmande på många andra celler i immunförsvaret. Tumörer är ofta bra på att rekrytera och aktivera den här typen av hämmande immunceller, och på så sätt kan de komma undan kroppens eget försvar mot cancern. Genom att minska mängden NO med Viagra lyckades inte tumörerna lika bra med att hämma immunförsvaret.

Andra substanser med liknande effekt har testats förr in vitro och på möss, men de har ännu inte testats på människor eller varit väldigt toxiska. Så även om Viagra inte ledde till fullständig eliminering av tumörer i möss så är det redan accepterat som läkemedel och borde lätt kunna testas på människor.

Andra bloggar om: vetenskap, forskning, cancer, viagra

Vetenskapliga artiklar i videoformat

2006-11-28T22:11:00.000+01:00

Nu finns en vetenskaplig tidskrift där man kan publicera sina laborationer i videoformat. Det är forskaren Moshe Pritcher från Boston som tagit initiativet till att starta on-line tidskriften. Tidskriften heter Journal of Visualized Experiments (JoVE) och vill komma runt svårigheterna med att återupprepa andras experiment.

Första "upplagan" kommer ut 30:e november enligt hemsidan, men redan nu finns flera videor att titta på. Bland annat finns två videor om hur man jobbar med humana stamceller och en video som visar hur man dissekerar äggstockar från bananflugan, Drosophila.

Det är gratis att publicera videor på JoVE och det är även gratis att titta på dem. Pritcher hoppas på att videor från JoVE ska gå att hitta på PubMed i framtiden.

Pressrelease på NatureNews

Andra bloggar om: forskning, vetenskap, experiment, video

Det som göms i snö...

2006-11-28T20:22:00.001+01:00

En forskargrupp i USA har tillsammans med israeliska och ryska forskare hittat influensavirus i is från Sibiriska sjöar. Sjöarna ligger i ett område dit många flyttfåglar kommer på våren.

Samma grupp har tidigare visat att virus, bakterier och svampar bevarats i 140 000 år gamla isar. Isen man studerat denna gång är inte riktigt så gammal. Det handlar om 5 månader gammal is från tre sjöar i Sibirien. Isen togs upp med sterila instrument, stoppades i dubbla plastpåsar och fick smälta utan kontakt med luft. Smältvattnet analyserades för att se om det innehöll influensavirus-RNA. Influensavirus har inget DNA, utan använder istället RNA för att föra vidare sina gener. Influensa-RNA kunde hittas i smältvatten från en av sjöarna. Det var den sjö som hade mest fågelliv. De flesta av de virusgener man hittade är besläktade med gener från de virus man kunde hitta i Europa under 1930-talet. Alltså rätt gamla virus som de flesta människor idag inte har immunitet mot.

Den här typen av "långtidsförvaring" av virus har aldrig tidigare studerats. Mest har man studerat hur virus förs över till människor via olika djurarter såsom grisar och fåglar. Vatten har testats förr för virus, men i vatten som är mellan 22 och 25 grader kan virus bara överleva ungefär en vecka. Går man ned till temperaturer på 3 till 5 grader krävs tio veckor för att viruset ska bli inaktiverat. För is så kan det som sagt handla om hundratusentals år.

Vem vet vilka läskiga gamla virusar som skulle kunna komma fram ur smältande glaciärer... Ytterligare en anledning att oroa sig för den globala uppvärmningen? Kanske inte. Forskarna har ännu inte testat om viruset från de Sibiriska isarna är tillräckligt välbevarat för att kunna infektera någon.

Nyhetsrelease

Originalartikeln i Journal of Virology (pren krävs)

Andra bloggar om: vetenskap, forskning, virus, influensa

Frukost för vetenskapsbloggare!

2006-11-26T17:14:00.000+01:00

Tankesmedjan Eudoxa anordnar torsdagen den 14 december klockan 07.30- 09.00 en frukost för vetenskapsbloggare. Goodiebag utlovas och en årsprenumeration av tidskriften Forskning & Framsteg kommer att lottas ut. Dessutom kommer bloggaren Erik Stattin som driver bloggen Mymarkup dit och föreläser om hur man driver en blogg. Frukosten hålls i Wennergrens Center, Sveavägen 166 i Stockholm, sal "Hugo Theorell" på bottenvåningen.

För att anmäla sig kan man kontakta Waldemar Ingdahl eller Alexander Sanchez på Eudoxa, telefon 08 83 87 73 eller e-post info@eudoxa.se

Inbjudan och info

Andra bloggar om: forskning, vetenskap, bloggosfären

Ny behandling mot födoämnesallergi?

2006-11-25T13:54:00.000+01:00

Genom att äta gradvis ökande mängder ägg har allergiska barn lyckats bli av med sin äggallergi. Detta visar en liten studie som publiceras i januarinumret av Journal of Allergy and Clinical Immunology (JACI).

Det är forskare vid Univeristy of Arkansas och Duke University som låtit sju äggallergiska barn mellan 1-7 år gamla äta ökande doser äggprotein under två års tid. Man började med att testa den maximala dosen varje barn klarade av. Sedan fick barnen äta den dosen under två veckors tid varefter man höjde dosen och barnen fick äta denna dos under nästa två veckor och så vidare. När man nått upp till 200g äggprotein vilket motsvarar en tiondels ägg bibehöll man denna dagliga dos fram till provokationen som man gjorde efter två års behandling. Vid provokationen klarade fyra av barnen den första testen och två av dessa klarade även en andra test. Alla övriga fick åtminstone en förhöjd tolerans mot ägg, även om de inte helt blev av med sin allergi.

De barn som valts ut till studien hade alla tidigare haft reaktioner på ägg i form av utslag, astma och kräkning. Ingen av dem hade haft en anafylaktisk reaktion. Det hade varit alldeles för riskfyllt att ha med sådana patienter.

Målet med denna typ av behandling är att åtminstone ge patienten tillräcklig tolerans mot allergenet för att klara av att råka äta ämnet av en olyckshändelse. Om man även lyckas få vissa patienter att helt komma över sin allergi så är det en extra bonus.

Kollar man lite noggrannare på studien och funderar lite på vad som egentligen händer så är den inte så värst imponerande. För det första så är det en väldigt liten och specifik grupp. Olika allergier svarar väldigt olika på behandling och det är olika mekanismer bakom sjukdomen. Det är också väldigt stora skillnader mellan åldersgrupper. Så denna typ av behandling kan inte förväntas vara effektiv mot något annat än just äggallergi i åldersgruppen 1-7 år. För det andra så är det inte så säkert att resultatet verkligen reflekterar en riktig effekt. Det saknas en kontrollgrupp av matchade barn med samma typ av allergi som inte fick behandling. Barnen i studien kanske hade växt ifrån sin allergi även om de inte fått denna behandling. Detta är faktiskt väldigt troligt eftersom 50% av alla barn med födoämndesallergi växer ifrån den inom ett par år från att de får diagnosen.

Liknande metod för att bota allergi används i Sverige och andra länder för pollenallergi och ibland även kattallergi. Men då ges doserna med spruta under huden och under 3 års tid. Behandlingen kallas immunterapi.

Samma forskare håller nu på med en studie på barn med jordnötsallergi samt en uppföljningsstudie på äggstudien.

Artikel i JACI (pren. krävs)
Pressrelease på ScienceDaily

Andra bloggar om: forskning, allergi